Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Enkelt men så självklart med Weeping Willows

Weeping Willows går upp på scenen och Magnus Carlsons vemodiga röst fyller Gamla Teatern samtidigt som en varm känsla sprider sig i hela kroppen. De är ett band i världsklass och man kan inget annat göra än att jubla.

Annons

Det bandet gör på scenen är så enkelt men samtidigt briljant. De spelar trummor, bas, gitarr och piano med enkla, vackra slingor som vävs ihop med Magnus Carlsons otroliga röst. En röst med kraft som går rakt in i kroppen och som är så självklar för Magnus – han sjunger bara och det verkar så lätt.

Bakom de stiligt kostymklädda grabbarna lyser tre stora skärmar i skiftande färger upp den fullsatta teatern och det är proffsigt utan att det känns konstgjort. Weeping Willows är ett band i världsklass men som ändå känns otroligt personliga. Det är faktiskt de rätt dåliga mellansnacken och Magnus lite töntiga höftvickningar som gör det fint och trots deras pampiga musik som tar över lokalen är det ändå en intim konsert. Weeping Willows kommer nära och det är varmt och inbjudande.

Nya låtar från bandets senaste album "The Time Has Come" som släpptes tidigare i år blandas med de gamla klassikerna. Högst var nog jublet när låten "Blue and Alone" drog i gång. "The moon is my witness" är kärleksförklaringen till Magnus fru och skulle kunna vara en smörig kärleksballad men känslan han förmedlar gör den otroligt vacker. Efter den rockigare låten "Stairs" drar de ner på tempot och Magnus erkänner:

– Vi måste lugna ner oss lite, vi är ju inte 45 längre.

Debutalbumet släpptes i slutet av 1990-talet och har de hunnit med sju album. Weeping Willows är ett band med erfarenhet och har hunnit samla på sig många hits och många trogna fans. Publiken klappar händerna och jublar av förtjusning och efter att bandet gått av scenen efter extranumret ger de sig inte. Golvet inne på teatern skakar i takt med publikens stampande fötter och det blir en stående ovation som tvingar bandet att göra ännu en fantastisk låt.

Efter en och en halv timme har det gått alldeles för fort och när ljusen återigen tänds går vi motvilligt därifrån.