Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ett ståtligt bröllop för 100 år sedan

För 100 år sedan, söndagen 11-11-1911, vigdes Gölin Näs från Kaspers i Sörviken och Per Mårtensson från Västgrind, Hede­viken i Hede kyrka.

Annons

Det var ett mycket stort bröllop med cirka 300 gäster. Då bruden bodde på andra sidan sjön och isen inte höll ännu hade de bröllopet i brudgummens hem.

Festligheterna började redan på lördagen och gästerna anlände dit med häst och vagn.Sex motriddare mötte vid Galberget med varm saft och bröd som en av motriddarna förde i en skrinda. Motriddarna vände åter för att närmare Hedeviken komma till mötes igen, de var nu elva stycken. De red runt kring gästerna för att åter försvinna. När gästerna började närma sig bröllopsgården mötte motriddarna åter upp, som nu var 22 till antalet. Hästarna var grant utstyrda med tofsar och band i bjärta färger. Lovisa Olsson från Västeråsen i Åsarna hade en gammal märr som blev vettskrämd av allt ståhej.

Gästerna inackorderades i granngårdarna. Ungdomarna fick ligga på fnusken/fnuschen, det vill säga flatbäddar på golvet. Den tidigare nämnda Lovisa (22 år) har själv berättat att hon inte tilläts att vara med om detta ofog.

Sedan gästerna hade installerat sig följde traktering och dans på lördagskvällen.

Söndagen började med frukost som bestod av blodpudding, sötost, grynost och rullsylta. Efter avslutad frukost begav man sig till Hede kyrka för den stundande vigseln. I spetsen av brudföljet gick spelmän och spelade fram till kyrkan. Päll hölls inte över brudparet, men tärnorna och marskalkarna kallades för pälltärna och pällsven. Vid hemfärden möttes brudföljet upp av motriddare och i bröllopsgården hade det dukats till kaffe med massor av dopp.

För själva bröllopsmiddagen hade man hyrt ordenshuset, där det dukades i tre omgångar då gästerna inte hade möjlighet att äta samtidigt. Middagen bestod av kött, fisk, soppa, mylta (hjortron) och vispad grädde. Senare på kvällen bjöds det på risgrynsgröt.

Brudgåvorna överlämnades utan ceremonier och samlades i brudkammaren, som fylldes från golv till tak.

Gästerna, inte alla – de långväga, kom med förning. Till frukosten stod grannarna för blodpuddingen den ena dagen och risgrynskakan den andra. Då smör och ost var lätt att ta med sig blev det 20 kilo smör, sju ostar och en tunna potatis kvar efter bröllopet.

Birgitta Westlund