Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett tjuvnyp i Ulriksfors

/
  • Den före detta bruksorten Ulriksfors är ett samhälle med en brokig historia. Stationssamhälle vid Inlandsbanan, industrisamhälle med pappersmassefabrik, arbetarbaracker och flera hotell. Därefter med kriminalvårdsanstalt under tre decennier. Här syns årsringarna tydligt.
  • Den före detta bruksorten Ulriksfors är ett samhälle med en brokig historia. Stationssamhälle vid Inlandsbanan, industrisamhälle med pappersmassefabrik, arbetarbaracker och flera hotell. Därefter med kriminalvårdsanstalt under tre decennier. Här syns årsringarna tydligt.
  • Det här luggslitna och flagnade huset mitt i Ulriksfors var en gång i centrum i den då pågående debatten om svensk kriminalvård. Det fungerade som besökshotell vid fångvårdsanstalten  i Ulriksfors och var det första i sitt slag i hela världen.  I folkmun kom det snabbt att kallas för ”Tjyvnypet”.Foto: Stefan Nolervik
  • Byforskargruppen samlad på Bystugan för ännu en kväll i minnenas arkiv. Resultatet ska bli en bok om Ulriksfors historia. Den kommer ut under 2012 då Ulriksfors fyller 100 år som stationssamhälle vid Inlandsbanan. Från vänster Stig-Erik Salomonsson, Marianne Persson, Gun-Britt Salomonsson, Seved Persson och Sven-Erik Persson.
  • Enligt ett urklipp i ÖP från 1960-talet var det bara småtjuvar som satt på Ulriksfors. Och så rattfyllerister, ”rattbögar”, som stod lågt i kurs bland de andra intagna. Annars trivdes ju fångarna ganska bra på Ulriksfors. Det var bra mat och lätt att rymma.
  • Klipp från Youtube där Lena Nyman och Bertil Wikström sitter i en bil utanför besökshotellet i Ulriksfors och diskuterar fångvården. Ur filmen Nyfiken Blå, från 1968. (Se filmen längst ner i artikeln).

Ursäkta mig, var ligger Kärleks­hotellet?

– Du menar ”Tjyvnypet”? Vill du hyra ett rum? Hahaha!

Annons

En dag i början på maj 2011 står två män och pratar i kurvan vid disponentvillan i Ulriksfors. Jag frågar efter vägen till kärlekshotellet och de pekar mot den gamla kvarnbyggnaden, som kriminalvården gjorde om till besökshotell på 1960-talet.

– Besökshotell? De flesta sa hotell Tjyvnypet, säger en av männen.

På den tiden körde han taxi. Han minns att det var ganska frekvent trafik till och från anstalten.

– När de intagna skulle få besök var jag till vakten och hämtade ”tjyvarna” och körde dem till Flata. Där fick de klä upp sig och ibland skulle de till tandläkaren. När det var klart skjutsade jag tillbaka dem hit.

De anhöriga, fruar och flickvänner, kom med buss eller tåg, och så tog de in på hotellet över helgen.

I dag är den gamla byggnaden flagnad och luggsliten och har tappat mycket av sin gamla glans. Men enligt taximannen ser rummen i stort sett ut som de gjorde när det begav sig på 1960-talet.

I bystugan forskar några bybor i bygdens historia. Runt ett stort bord sitter Sven-Erik Persson, Seved Persson, Marianne Persson, Gun-Britt Salomonsson och Stig-Erik Salomonsson och bläddrar bland gamla bilder.

De tittar på varandra och de ler också när jag frågar efter vägen till Tjuvnypet.

– Du menar Kärlekshotellet? Det var nog mest så vi bybor sa. Där var det fullbelagt på helgerna, säger de.

Och så berättar de om hur det var när anstalten var fylld till bristningsgränsen och när doktor Wikström förde en egen kamp för fångarnas väl.

– Det var väl egentligen han som låg bakom allt det där, säger Marianne Persson.

Doktor Wikström, eller Bertil Wikström, var en känd läkare i Strömsund. Han var också under några stormiga år anstaltsläkare i Ulriksfors.

Även Seved Persson kommer ihåg hur det var. Han jobbade under många år, först som vaktkonstapel, men sedermera i panncentralen på anstalten.

– Doktor Wikström var ju en föregångare när det gällde human behandling av internerna. Det var han som såg till att det där blev av.

– Jo, det var ju spännande varje fredag när bussarna kom med anhöriga. Det var både fruar och fästmör och barn. Och så var det ju även sprit med i bilden. Det gömdes en hel del ute i busken.

Gun-Britt Salomonsson minns den tiden väl.

– Man såg ju hur de var ute och gick på byn på helgerna, och det var inget konstigt med det. De var accepterade i byn.

– Det där med besökshotell var unikt då, och fanns ingen annanstans. Jag tror faktiskt att det här var det första i hela världen, säger Marianne Persson.

Ett klipp från filmen Nyfiken Blå från 1968 på Youtube. I en bil utanför Kärlekshotellet sitter Lena Nyman och doktor Bertil Wikström och pratar. Lena Nyman spelar journalisten som gör ett reportage om kriminalvården.

– Där har du den, anstalten, egentligen ska man spränga hela skiten i luften.

– Varför det då?

– Jag tror inte på anstalter, jag tror inte på så stora kåkar, säger han.

– Vad är det där för bil?

– Det är fångbilen, dom ska till mig, det är patienter.

– Hur tror du det kommer att gå med fångvården då?

– Ja i läkartidningen häromdagen, en kollega till mig, Karl Grünevald, medicinalstyrelsen, har granskat byggnadsplanerna och det är rätt kusligt, för att det visar sig att det är inget beteendevetenskapligt tänkande bakom, bara ekonomiska tänkanden, dom bygger en fabrik runt det hela och sen tror dom det ska vara det allena saliggörande.

Läkaren Bertil Wikström var en av grundarna till KRUM. Det var en förkortning av Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering och fanns under en tid när man försökte ändra synen på hur man skulle behandla fångar. I slutändan skulle det inte behövas några fängelser alls.

Det var provocerande i en tid när kriminella sågs som samhällets värsta avskum och alla drogs över en kam. De var helt enkelt oförbätterliga och förtjänade inget annat än hårda straff.

Sommaren 1966 anordnade Bertil Wikström ett möte i Strömsund dit det kom en brokig skara människor; före detta fångar, journalister, politiker, jurister, socialarbetare och fångar. Målet med mötet var att diskutera vilken ”vård” de intagna på anstalterna fick och hur man skulle förändra den i grunden.

Ett antal förslag till förbättringar lades fram: Avskaffande av brevcensur, avskaffande av isolering, fler permissioner, utökade besöksmöjligheter.

Mötet kom snabbt att gå under namnet ”Tjuvriksdagen” i Strömsund och blev starten för en helt ny syn på kriminalvård som blev känd över hela världen.

Ett av de allra första konkreta resultaten av Tjuvriksdagen blev besökshotellet i gamla kvarnen i Ulriksfors. Därefter spred det sig över landet. Besöksrummen blev till särskilda ”samlagsrum” och 1970 hungerstrejkade fångarna på Österåker med krav om. Det slutade med att fångarna, ”samhällets avskum” satt i regelrätta fackliga förhandlingar med representanter för regeringen. Det var första gången i historien som fångarna själva fick komma till tals om utformningen av den vård de var under.

Och allt hade börjat i Ulriksfors.

Hotell ”Tjuvnypet” står nu där i kurvan som ett monument över en tid då man försökte göra ett hårt samhälle lite mjukare.

Annons