Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

EU kan vända klimatutvecklingen

Annons

FN:s nya klimatrapporter bekräftar vad vi redan vet. Mänskligheten är på väg att förstöra sitt eget habitat. Det enda vi möjligen kan diskutera är exakt hur förödande det blir och hur fort det går. Och varför inget görs? Medan vi pratar ser vi det hända. England drabbades denna vinter av de värsta översvämningarna och stormarna på mycket länge. I USA upplevdes fruktansvärda isstormar långt ned i sydstaterna, medan Kalifornien är fast i en mångårig torkkatastrof. I Afrika, Asien och Latinamerika innebär de allt mer frekventa tork- och översvämningskatastroferna att miljontals människor riskerar att förlora försörjningsmöjligheterna.

Eftersom klimathotet beror på mänsklig verksamhet står det också i mänsklig makt att vända utvecklingen. Den sista rapporten visar just att de tekniska förutsättningarna att vända utvecklingen finns. Men trots toppmöten, internationella överenskommelser och vackra deklarationer, sker ändå inte detta. Politikerna, näringslivet och medborgarna skyller på varandra. Resultatet blir en känsla av vanmakt.

Men faktum är att vi som EU-medborgare har de nödvändiga instrumenten i våra händer. Den 25 maj är det val till Europaparlamentet. Inom EU diskuteras det nu vilka klimatmål som skall sättas. Ännu viktigare är faktiskt vad EU konkret skall göra. För EU, som tillsammans har världens största ekonomi, kan vidta åtgärder som kan få en påtaglig effekt på hela den globala klimatutvecklingen.

En sådan åtgärd vore en klimatanpassad moms.

Låg, eller ingen moms alls, på tjänster och klimatsmarta nödvändighetsvaror som ekologiskt producerade baslivsmedel och ekologiskt byggande, högst på klimatslösande lyxvaror. Effekten blir större om den totala momsnivån höjs och möjliggör sänkt skatt på arbete. Det finns redan ett gemensamt regelverk för momsen inom EU. Omläggningen bör göras successivt över en längre tid för att underlätta en gradvis anpassning inom näringsliv och hushåll.

Om klimatmomsen blir europeiskt samordnad blir det lika villkor över hela EU. Eftersom momsen också läggs på importen stimuleras också de som vill exportera till EU att producera klimatsmarta produkter.

Ett annat område där EU spelar en avgörande roll är jordbruket. De gröna näringarna, jord- och skogsbruket, kan ge stora bidrag till att stabilisera klimatet genom kolsyreassimilationens förmåga att omvandla koldioxid i luften till energi. Men med dagens handelsgödselbaserade teknik är jordbruket istället en av de mest klimatbelastande näringarna. En omställning av Europas jordbruk till ekologiskt kretsloppsjordbruk, och konsekvent användning av förnybara drivmedel, till exempel biogas, i driften, är därför en nödvändig och effektiv åtgärd i klimatomställningen.

Jordbruks- och landsbygdspolitik disponerar nästan 40 procent av EU:s budgetram 2014-20. Om EU skulle bestämma sig för att genomföra en klimatsmart modernisering av jordbruket fram till 2030 skulle det disponibla beloppet inom dagens budgetramar kunna bli drygt 800 miljarder kronor. Det skulle mer än väl räcka för att säkerställa att omställningen skulle bli, inte bara ekologiskt, utan också socialt och ekonomiskt hållbar.

Ytterligare nästan 50 procent av EU:s budget satsas på tillväxt och regional utveckling. Om det införs ett strikt hållbarhetskriterium också för den budgetposten skulle det innebära att ytterligare 1 000 miljarder kronor skull vara tillgängliga under tiden fram till 2020 för att styra om Europas näringsliv i hållbar riktning, med klimatfrågan som en huvudfaktor. Tillsammans med medlemsländerna är EU den ojämförligt största finansiären av utvecklingsbistånd. Om ekologisk hållbarhet blev ett huvudkriterium för detta bistånd skulle det på ett kraftfullt sätt bidra till den nödvändiga omställningen som behövs i jordens fattigaste länder, de som drabbas hårdast av klimatförändringarna.

Så vi har makten. Låt oss ställa krav på de EU-parlamentariker vi skall utse 25/5. Och på den regering som skall utses i höst. Men också på vår egen konsumtion. För vi vill ju inte förstöra framtiden för våra barn!