Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Få koll på travspråket – här är en guide!

Annons

– Hästens balansering handlar om att den skall finna en behaglig rytm och på ett så smidigt sätt som möjligt ta sig fram.

– Jag brukar välja att balansera relativt tungt för unghästar och lätta allt eftersom. Koordinationsförmågan förbättras allt eftersom ju mera hästen växer, ju mera rutinerad och starkare den blir. Utan inställningen i balansen riskerar hästen att bli sned i aktionen, slå sig, alternativt för lätt och resultatet blir oftast galopp.

– Olika former av skor och broddar är den vanligaste formen av balansering, men även annat finns, som extra tyngder eller boots. Då hästen är färdig i sin fysiska utveckling blir nog cirka 70–80 procent av dem bättre vid barfotakörning, men det är individuellt. Banunderlagets beskaffenhet påverkar också aktionen och därav balansen, liksom hur hästarna klarar av slitaget av hovarna.

– Alla tränare och andra runt omkring vill ha en fin och fast bana. Vi har i Östersund tidigare haft en del problem med att den varit lös eller ojämn. Men den är mycket bättre nu.

– Hästens sätt att ta sig fram, aktionen, passar olika bra på olika former av underlag. Om banan är fast, lös, skitig, hård, tung eller ojämn påverkar hur det fungerar och ansvarig för hästen får bedöma rätt utrustning. Olika banor är gjorda av olika material och reagerar också på skilda vis på yttre faktorer. Vid regn blir en del lösa, en annan stenhård medan en tredje blir tung.

– Det är faktiskt så att hästen fungerar bättre på vissa anläggningar som passar överens med dennes aktion. Ibland känner jag i värmningen att det inte alls fungerar. Till exempel får hästen inte tillräckligt med fäste och då försöker tränaren/kusken få till en förändring inför loppet.

– Spelaren kan gå tillbaka i statistik och se efter hur en viss häst har presterat på en viss bana eller på en viss form av underlag. Sedan kan ju alltid tränaren eller kusken yttra sig. Att bedöma värmning och provstart kan vara ett sätt att få tolka dagsläget.

– Funderingarna om huvudlaget handlar om hur hästen skall kunna disponera sina krafter på ett optimalt vis och vara motiverad, att den skall vara lugn och sansad. Det är individuellt vad som passar till varje häst och man får testa sig fram.

– Vi vill undvika att den av olika skäl stressar upp sig eller är för dåligt fokuserad på uppgiften att springa som kusken vill. Vid ett öppet huvudlag ser hästen allting omkring sig. Exempel på andra huvudlagsvarianter som laboreras med är halvstängt, trekvarts, helstängt och norskt huvudlag. Vid ”norskt” drar man upp det efter ett tag i loppet för att få hästen att förstå att nu gäller det.

– Ungefär 90 procent av alla hästar går dövade, genom tussar och huva. Dessa dras ofta inför slutspurten då man vill att de skall ta i det där lilla extra.

– Allmänt sett så påverkar huvudlaget inte så jättemycket på prestationen, men visst finns det exempel på motsatsen.

Ett av många begrepp för den som springer först på innerspår. (synonymer: dirigera, dra, leda och spetsa).

Loppet startas med att en bil leder hästarna till startplatsen. Inifrån följer spår 1-8 närmast bilen och de resterande fyller på bakom dem.

Innebär den rapportering som varje tränare skall uppge till sekretariatet huruvida hästen går barfota eller ej på fram- och bakhovarna.

Hästen startar från ett utgångsläge som riskerar att innebära positionsproblem i loppet (synonym illa till)

Är den rem som reglerar hur högt hästen håller upp sitt huvud.

Hästarna visar upp sig i nummerordning inför publiken, cirka fem minuter innan varje lopp.

Inför loppet är det är en spännande spelidé att satsa på. I loppet innebär begreppet att tempot är förhållandevis högt.

Hästen som springer först i andraspår. Det är för de flesta är en jobbig position, framför allt om tempot är högt uppskruvat.

Innebär att hästen inte får chansen att springa förbi då ekipagen runt omkring stänger vägen.

Den mest tippade/spelade hästen i loppet.

Beskriver hästens nuvarande förmåga i förhållande till sin kapacitet.

Ledarekipaget bestämmer hastigheten för fältet.

En gångart som spelaren/tränaren inte gärna ser sin häst komma fram i. Vid upprepade galopper och/eller galopp under loppets slutdel diskas hästen. Galopp är hästens snabbaste gångart. (Synonym – fela, hoppa)

Aktionen fungerar inte riktigt så att framfarten blir relativt jobbig för hästen.

Hästen är mycket framåt och vill springa iväg, ofta snabbare än vad kusken tycker eftersom den då inte hushåller på krafterna.

Hästen har tjänat relativt lite pengar i förhållande till motståndarna (motsats bra inne).

Det strular mycket för ekipaget i sin framfart under loppet, exempelvis genom att en framförvarande häst galopperar och hindrar vederbörande.

Kall: Kan betyda att kusken håller sig lugn, alternativt att hästen inte har några krafter kvar.

Hästen ser inte ut att fungera till full belåtenhet, exempelvis i en värmning.

Letar den som instängd av andra ekipage vill få chansen att springa fritt.

Att hästen klarar av att ta initiativ i loppet och inte behöver bli serverar ett smyglopp för att kunna avsluta loppet på ett bra vis.

Hästen har kommit till en ny tränare.

Hästen har svårt att sköta sig, galopperar lätt.

Invändiga spår på vissa banor som nyttjas på upploppet. Finns inte i Östersund.

Används för att motivera hästarna att springa. Kusken får markera på vojlocken eller på utrustningen, men inte på hästen. Det är inte tillåtet i Norge.

Innan loppet provar kusken hur hästen fungerar, vilket skall ske i tävlingsmässigt tempo. Ofta körs två provstarter, där den andra är lite snabbare.

Hästen är framåt och alert, uppfattas som pigg och villig att lyssnar till kommande kommandon.

En gångart som spelaren/tränaren inte gärna ser sin häst kommer fram i. När hästen får mjölksyra finns risk att travet övergår i passgång, vilket i så fall renderar i diskning. Det inträffar ibland men är inte så vanligt.

Hur hästen tävlar efter resa till och från tävlingsbanan.

Spår sex och sju starar med en längre ansats än de invändiga spåren och kan innebära att hästen får en extra bra start, framför allt om du har en startsnabb häst.

Hästen är väldigt framåt i loppet – vill springa fortare än vad kusken släpper iväg. Det kan synas genom att kusken ligger bakåt och drar.

Hejdlös galopp.

Kusken väljer att beordra hästen att ta i mera. Inte kunna släppa av innebär vanligen att om kusken gör det finns stor galopprisk då aktionen inte fungerar riktigt.

Egenskap att hästen klarar av att springa väldigt snabbt en bit.

Egenskap att hästen klarar av att hålla sin fart länge.

Innebär att hästen inte är så speedig av sig, alternativt att dem är seg att få att springa eller att ta i.

Hästen har inte tävlat på ett tag, vilket ofta betyder att den är fräsch och fin, men å andra sidan kanske inte riktigt har tävlingstempot i sig ännu. Det beror emellertid på hur den tränats upp inför comebacken.

Olika former av skavanker inträffar på hästarna och felet har fixas till.

Den position som hästen startar från.

Ekipaget som är placerad i rygg på ledaren. Innebär en behaglig resa, men kan innebära att hästen inte får chansen till slut.

Den förberedelse hästen gör inför sin prestation någon timme/timmar innan loppet. Här bedömer tränaren och spelaren hästens dagsform för ställningstaganden.

Mer läsning

Annons