Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fattigdom och selfietrend gör att vi ger mer

Välgörenhetens återkomst i det svenska samhället beror på ökade klyftor, öppen fattigdom på våra gator och ett krackelerat välfärdssystem. Åtminstone om man ska tro historikern och forskaren Lars Trädgårdh.

Annons

– Hela det svenska välfärdsprojektet handlar om motsatsen till välgörenhet. Det vill säga att människor inte ska behöva stå med mössan i hand och be om hjälp. Men det håller på att förändra sig nu, säger Lars Trädgårdh professor i historia på Ersta Sköndal högskola som under många år forskat om civilsamhällets funktion.

Enligt honom är det flera parallella processer som nu gör att initiativ och föreningar som delar ut matkassar eller startar soppkök drar i gång. De två tydligaste är att det har blivit en ökad ojämlikhet och därmed större klasskillnader i det svenska samhället. Och det har även kommit nya grupper av EU-migranter till Sverige, där en öppen fattigdom visar sig på ett sätt som inte varit lika synligt tidigare.

– Det skapar en strukturell situation där det finns fler behövande personer i samhället, säger han.

Orsaken till att folk engagerar har även den flera lager. Enligt Lars Trädgårdh har det vuxit fram en sociala medier trend där människor via till exempel facebook organiserar den här sortens verksamheter. Det beror på att folk vill göra skillnad.

– Men det handlar även om en typ av narcissism där enskilda individer ger pengar med ena armen och tar selfies med den andra där de visar upp och berättar att de ger bort saker, säger han.

I Jämtland finns det en hög grad av kooperativt ägande och en utvecklad social ekonomi, därför är det inte förvånande att föreningar av det här slaget startas här. Enligt Lars Trädgårdh finns det här en tradition av självorganisering och en vana av att hjälpa och stötta varandra utan stödja sig på kommunen och staten.

För det är viktigt att initiativet kommer från lokalsamhället.

– Det ger en större tyngd och trovärdighet om det finns en lokal förankring, säger han.

Men än så länge finns det lite forskning. Fenomenet har inte hunnit kartläggas ännu. En av nyckelfrågorna är om det är tillfälliga uppblommande insatser eller om det kommer att bli bestående långsiktigt arbetande organisationer.

– Vi är på väg in i flera forskningsprojekt om de här frågorna. Det är ingen fråga som kommer att försvinna, säger Lars Trädgårdh.

Annons