Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Finns någon reell vändningspotential?

I går var Sveriges mest utskällde politiker i Östersund. Håkan Juholt talade både till studenter på Campus och till sina egna partivänner. Socialdemokraternas partiledare är en kämpe, stryktålig som få. Gång efter annan kommer han tillbaka efter stående räkning till nio.

Annons

Frågan är om det räcker. Opinionsmässigt ligger partiet risigt till. Krypskytte från den egna högerfalangen spär på bilden av en splittrad socialdemokrati.

”Vi är i en grop. Har byggt en stege, men är inte uppe än”, var partiledarens egen nulägesbild.

Löftet är bot och bättring till alla som är besvikna. Han vill bygga ett kunskapsintensivt Sverige, peka ut färdriktningen mot det nya och skyr det gamla höger Sverige som nu växer fram igen med marknaden i centrum, enligt socialdemokratins ledare.

Social demokrati är någonting annat. Ett solidariskt samhälle där människan kan lita på staten och inte tvärt om, staten förvandlar människan till en kund, som Juholt uttrycker saken.

Håkan Juholt är envis. Som retoriker har han också sina förtjänster. Men för oss som hört budskapet snart ett halvdussin gånger, känns retoriken genast igen. Den blir förutsägbar och kombinerad med partiledarens förmåga att mellan talen måla in sig i politiska hörn, har hans ord hittills inte attraherat väljarna.

Han tror ändå fortsatt hårt på sig själv. Med 1 000 dagar till val finns en eon av tid för stordåd, påstår han.

Den som lever får se. Men nog har både Håkan Juholt och Socialdemokraterna fortsatta problem. På onsdag i nästa vecka kommer SCB:s stora halvårsvisa opinionsmätning. Den lär visa vägen. Om det finns någon reell vändningspotential i det juholtska projektet, eller om det fortsätter vara grus i ett hackande socialdemokratiskt maskineri.