Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fiskelycka när det nappar

– Pappa, jag vill verkligen få en fisk!

Det är Mette, min dotter, som börjar känna sig lite uppgiven. Vi har fiskat sedan morgonen och nu har klockan passerat lunchtid och ingen fisk har nappat.

Annons

Vi är på Gevsjön, strax väster om Duved, farfar, Mette och jag. Farfar och jag har fått flera rödingar var, storleken har varit allt från blygsamt lillfingerlång till matriktig stekpannestorlek men inte Mette. Hon har hittills gått tom.

Förutom att fiska så har vi fikat varmkorv, choklad och kaffe, både käkat macka och bulle. Mellan varven har vi lekt och busat för att hålla humöret uppe ge fisken en chans att nappa.

Isfiske är det lämpligaste fiskesättet när det kommer till att introducera barn för fiskets ädla konst och glädje. Det är inga invecklade rullar som ska hanteras med risk för lintrassel eller långa spön som ska aktas så de inte knäcks. Och om oturen skulle vara framme och ett spö går sönder så är det inte hela världen då kostanden för ett nytt är ett par 20-lappar.

Själva fisketekniken är också enkelt, nu kan jag i och för sig få mothugg från många av dalens hugade isfiskerävar, men jämfört med spinnfiske, flugfiske eller även mete för den delen så är isfiske enkelt. Borra ett hål, släpp ner blänket till botten, veva sedan upp några varv lina på spolen och börja med lockrycken. Mer är det inte som behövs för att kunna isfiska. Visst har de mer rutinerade rävarna knep och pyssel för sig som ger fisk men det kommer per automatik när fiskeintresset fördjupas. Fisken nere i djupet ser inte vem som håller i spöet och dyker det upp en maggotagnad krok framför näsan så hugger den oavsett om hålet fiskas av Mette, 4 år, eller farfar, 71 år.

Det som behövs för att göra en tur med ungarna på isen är isborr, pimpelspö med blänke, isskopa och maggot samt fiskekort. Något som blivit populärt senaste åren är olika former av blink-pirkar batteridrivna LED-pirkar som kombineras med traditionella rödingblänken, mormuskor eller isflugor. I vattnet så blinkar de i olika styrka och olika färger och på så sätt lockar fisken till hugg.

Förutom fiskegrejer och gott humör så är ved till en brasa, renskinn för en varm rumpa och rejält med gofika något som tillför det hela en extra dimension. Är sedan Kung Bore på sitt bästa humör med sol, sköna temperaturer och beskedliga vindar så kan en dag med ungarna på isen bli fulländad.

Solen kryper ner bakom skogen och Mette sitter bak på farfars skoter när vi beger oss mot land. Riktigt nöjd med dagen är hon inte och vill fiska mer.

Jag har gått före och gjort några hål inte långt utanför fiskekortsautomaten och de stannar till bredvid mig. Mette hoppar av och undrar om det nappar. Jag har precis haft en liten dragning i pirken och hoppas att fisken ska komma tillbaka. Mette får mitt spö gör några lockryck för att sedan låta spöet vara stilla En spänd förväntan lyser i hennes ögon, en liten rörelse i spötoppen och strax böjer sig den i en djup båge.

– Det är napp, ropar Mette, samtidigt som jag nyper tag i linan och försiktigt hjälper henne att hala upp en röding ur hålet. En alldeles egen röding och hennes allra första egenfångade röding. Lyckan vet inga gränser.

– En fisk pappa, jag fick en fisk pappa! Säger en av stolthet sprickfärdig liten isfiskare.

Fisken undersöks noga och när vi strax därpå vänder hem så är det utan minsta knussel som fisket avslutas, Mette är nöjd. Hon kan knappt bärga sig att få komma hem och visa fisken för mamma och lillebror.

För min egen del så är jag glad att jag just i dag vann en ny fiskevän och många är de fiskar vi kommer fånga tillsammans. Det för mig, det är lycka!

Text & foto: Fredrik Lundqvist

Artikeln kommer från Åreidag