Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fler självmord i Jämtlands län än i övriga landet

Varje år tar omkring 1 400 personer i Sverige sitt liv. I Jämtlands län ligger antalet självmord högre än genomsnittet för riket.

Annons

I höstas togs en landstingsövergripande handlingsplan fram för suicidpreventivt arbete i Jämtlands läns landsting. I arbetet med planen har landstinget samarbetat med bland annat polis, räddningstjänst och SOS Alarm.

– Det finns en önskan om en nollvision. Dit kanske det inte går att komma, men vi ska göra allt vad vi kan, säger Nina Fållbäck-Svensson, som är hälso- och sjukvårdschef inom Jämtlands läns landsting.

I handlingsplanen konstateras att suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem som måste uppmärksammas och där påpekas att det är den vanligaste dödsorsaken för män som är yngre än 45 år.

Självmordstalen har sjunkit sedan 1980 för samtliga åldersgrupper över 25 år, men statistiken berättar också att: "I åldersgruppen 15–24 år har ingen förbättring skett sedan 1990-talets början vilket är oroande. Jämfört med vad som görs för att förebygga dödsolyckor i trafiken, med cirka 600 döda per år, är suicidprevention ett mycket eftersatt område".

Nina Fållbäck-Svensson poängterar att de suicidpreventiva frågarna absolut inte bara ska ses som psykiatrins ansvar. Alla delar inom sjukvården måste jobba med det här, men även det är ett alltför snävt perspektiv.

– Det här är ett samhällsansvar som vi behöver väldigt mycket samverkan kring.

Landstingets analys ger inga säkra svar på varför självmordstalen är högre i Jämtlands län än i riket, här behövs mer forskning. Som tänkbara förklaringar nämns "hög arbetslöshet, utflyttning, bristande framtidstro samt en kultur som underlättar självmord". Samtidigt finns andra län som har strukturella problem som påminner om de i Jämtlands län men som har betydligt lägre självmordstal. "Det vi känner till är att Jämtland-Härjedalen är vapentätast i landet och att självmord med vapen hos män är vanligare här jämfört i riket i övrigt".

Av dem som tog sitt liv i länet under 2011 hade endast var fjärde haft kontakt med sjukvården den senaste månaden. Därför är en förbättrad tillgänglighet till vård för suicidnära personer en viktig del i det förebyggande arbetet. Fortlöpande utbildning av vårdpersonal, och spridning till verksamheter utanför landstinget, nämns som åtgärder för att tidigt upptäcka sårbara personer. I det här arbetet är det viktigt att använda analyserna från de lex Maria-ärenden som finns.

– Det är viktigt med en bättre samordning och jag hoppas att samarbetet mellan myndigheter ska kunna sänka självmordstalen i länet, säger Nina Fållbäck-Svensson.

----------------------------------------…

FAKTA: Antal självmord

Tabellen visar antalet självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 100 000 invånare. Genomsnitt/år.

2008-2010:

Riket: Män 23,0, kvinnor 9,0

Jämtlands län: Män 28,1, kvinnor 10,4

2009-2011:

Riket: Män 22,1, kvinnor 8,9

Jämtlands län: Män 25,9, kvinnor 9,5

Källa: Jämtlands läns landsting

FAKTA: Så kan du hjälpa

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, Nasp, ger råd för att du ska kunna hjälpa någon som tänker på att ta sitt liv.

• Gör något nu. Förutsätt inte att det blir bättre utan hjälp. Var medveten om dina egna reaktioner och ta hjälp om du behöver.

• Var tillgänglig. Tillbringa tid tillsammans och visa omsorg och omtanke utan att vara dömande. Be honom/henne berätta, lyssna noga.

• Fråga om självmord. Enda sättet att få veta om någon tänker på självmord är att fråga, det väcker inte den björn som sover. Det uppmuntrar att tala om känslorna och det känns ofta som en lättnad. Det kan leda till att personen får den hjälp han eller hon behöver.

• Fler råd finns på Nasp:s hemsida (ki.se/nasp/start).

FAKTA: Riskfaktorer och varningssignaler

Exempel på kritiska livshändelser:

Förlust av närstående, en relation, arbete, status eller pengar. En större besvikelse, mobbning, kränkning. Depression, psykoser, allvarlig kroppslig sjukdom eller missbruk.

Förändringar i beteende att vara uppmärksam på:

Om någon inte är sig lik eller får dig att känna dig orolig. Om personen är lynnig, ledsen, tillbakadragen, talar om hopplöshetskänslor, uttrycker tankar om döden, tar avsked eller ger bort ägodelar.

En del ägnar sig åt riskfyllt och självdestruktivt beteende, medan andra självmordsnära personer kan upplevas som ovanligt lugna av omgivningen. Det kan vara ett tecken på ett tyst beslut att fullfölja sin självmordsplan.

Mer information finns på Nasp:s hemsida (ki.se/nasp/start).

FAKTA: Här finns stöd och hjälp

Hälsocentral eller annan läkarmottagning, psykiatrisk mottagning, personal på skola, ungdomsmottagning, präst, diakon.

• Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60, alla dagar kl 13-22.

• Jourhavande präst: via 112, alla dagar 21-06.

• Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80, alla dagar 21-06.

• BRIS - Barnens hjälptelefon: 116 111, måndag-fredag kl 15-21, helg kl 15-18.

• BRIS vuxentelefon: 077-150 50 50, måndag-fredag kl 10-13.

• Jourhavande adoptionskompis: 020-64 54 30.

HBTQ kojan: www.hbtqkojan.se

• SPES Riksförbundet för suicid prevention och efterlevandes stöd: 08-34 58 73, telefonjour varje dag kl 19-22.

• Självmordsupplysningen: Chatta vardagar kl 19-22.

Källa: Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa.