Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fler som gör mer och längre

Det är snart 10 år sedan dåvarande finansministern Pär Nuder på ett frukostmöte med SE-banken använde ordet ”köttberg” om fyrtiotalisterna. Fortsättningen, ”det är en realitet att försörjningskvoten riskerar att bli ett problem” kommer nog inte lika många ihåg.

Annons

Detta att allt fler blir äldre och att andelen äldre i befolkningen ökar i framtiden har ofta beskrivits som ett problem, eller kanske snarare en utmaning. Ingen har något emot att vi lever längre, men frågan är hur vi ska ha råd med den välfärd som vi förväntar oss när en minskande andel i yrkesverksam ålder ska försörja allt fler äldre? Och när allt fler blir äldre, kommer vi då att ha råd att ge dem den vård och omsorg de behöver? Denna bild av en sjunkande andel yrkesverksamma som ska finansiera välfärden för en allt större grupp äldre finns med som en viktig del i många analyser av framtiden. Även om det finns röster, bland annat i SVT-dokumentären ”Politiker utan mål” som menar att problem är överdrivet eller kanske inte ens finns, är uppfattningen att Sverige står inför stora utmaningar befäst.

Frågan är inte bara aktuell i Sverige. I de en artikel i den brittiska tidskriften the Economist beskrivs hur hela världen håller på att åldras. För precis som i Sverige ser man en kraftig ökning av andelen äldre. Globalt kan det handla om en fördubbling av antalet personer över 65 år på 25 år. Hittills är det Japan som har högst andel äldre i förhållande till personer i yrkesverksamålder, men under de kommande åren beräknar FN att vi får se samma utveckling också i till exempel Kina.

Denna utveckling kommer att ställa krav på samhället. Vi har redan sett hur vi i Sverige byggt om vårt pensionssystem för att det ska klara de ändra förhållandena. Det är inte bara det ökande antalet äldre som är den stora utmaningen, utan än mer att vi idag inte accepterar den standard som till exempel fanns i svensk äldrevård på 1970-talet. Och kraven förväntas fortsätta öka. När man tittar in i kristalkulan och försöker se framtidens behov av offentligt finansierad välfärd är dessa ökade kvalitetskrav egentligen en viktigare faktor än att antalet äldre blir fler.

Det finns dock ett annat perspektiv. Ett ökat antal som är 65 kan vara en tillgång också ekonomiskt för samhället. Allt fler jobbar allt längre upp i åren. Det är framför allt de med högre utbildning som jobbar längre. Kroppen säger för de flesta ifrån tidigare än huvudet. Det gör också att man bidrar till tillväxten i samhället och att det skapas mer resurser till att finansiera sådant som ökade behov inom vård och omsorg.

Att fler arbetar längre upp i åren är också en utveckling som understöds av politiken. Det handlar dels om effekter av de neddragningar som skett i många länder under finanskrisen, där pensioner och pensionsvillkor försämrats. Men det kan också, som i Sverige, ske genom att pensionärers arbetsinkomster beskattas mindre. Det lönar sig extra mycket att arbeta för den som fyllt 65.

Att fylla 65 år är något annat 2014 än vad det var 1914. Det betyder att 65 om tjugo år knappast kommer att vara en ålder då man självklart går i pension, utan väldigt många kommer att fortsätta att arbeta också efter den födelsedagen. Det kommer att vara ett välkommet tillskott av ofta kvalificerad och erfaren arbetskraft med god produktivitet. Visst är framtiden gråare, men den kan mycket väl vara också vara ljus.