Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Flit syns inte på lönekuverten

Sveriges extremt sammanpressade lönenivåer är ett problem för många yrkens status och för människors motivation.

Vi människor är alla olika när det kommer till vad som motiverar oss. Social status, ekonomisk ersättning, att man ser betydelsen av sitt jobb, mycket fritid när man kan umgås med sin familj. En sak verkar motivera de allra flesta: att man blir sedd och att extra ansträngning lönar sig.

Oavsett vad man jobbar med betyder det mycket att någon ser och belönar ens prestationer, att man får utvecklas.

Detta faktum har alltid varit ett gnissel för den svenska modellens system för att sätta löner. Fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer förhandlar fram vad som är en rimlig löneökning generellt, för alla anslutna anställda. Det finns även olika tabeller att följa för olika yrken för de företag som har kollektivavtal och vars löner satts på detta vis. Beroende på hur längre man jobbat, vilka kunskaper och utbildning man har och så vidare.

Efter varje ny förhandling om lönerna centralt får alla samma löneökning.

Forskningsinstitutet Ratio har gjort en ny stor studie om kollektivavtal och dess effekter på lönesättning som de släppte i veckan. De kollektivavtal vi har idag skapar stor sammanpressning av lönerna. Som anställd på en arbetsplats kan man ha jobbat i flera år, och dessutom vara en av de starkaste medarbetarna kompetensmässigt, och ändå bara ha någon tusenlapp mer i lön.

Det finns även ett mönster som visar att ju mer centrala avtalen är, desto lägre lönenivå och desto lägre spridning.

Ofta är det just inom offentlig sektor personalen knappt får något tillbaka av att kämpa den där extra biten, av att anstränga sig lite mer. Det är inte så konstigt att medarbetarna inte trivs på en arbetsplats där man upplever att ansträngningar inte lönar sig och där man ändå inte har någon lönekarriärstrappa att se fram emot.

Om fem år på samma arbetsplats ändå inte ger mer än 700 kronor extra efter skatt i plånboken blir man lätt lite uppgiven.

Fler yrken förtjänar att bli mer individualiserade och professionaliserade. Även inom offentlig verksamhet borde det gå att belöna den sjuksköterska som gör en särskilt god insatts. Men i ett Sverige där de kollektiva besluten är populära ses det fortfarande som lite fult och konstigt att någon kan jobba hårdare än någon annan. Att någon borde kunna få en belöning för ett gott utfört arbete.

Det är förödande för många yrken och för vår syn på vilja att prestera extra som något negativt.