Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förklaringar och bakgrund till klimatpanelens första uppdrag

Så här går matutmaningen till.

Annons

• Byt ut kött två gånger i veckan - till vegetariskt med lokalt odlade råvaror om möjligt.
Sedan början av 1990-talet har importen och konsumtionen av kött ökat markant. Samtidigt har produktionen i Sverige gått ned.
Det går åt mycket fossilt bränsle att föda upp djur. Jordbuket använder stora mängder fossilt bränsle i många led. Kornas rapande och fisande som ger utsläpp av växthusgasen metan utgör en stor del av jordbrukets totala utsläpp.

• Välj nötkött från mjölkkor och deras kalvar som fötts upp på bete och grovfoder. Välj jämtländskt eller norrländskt kött, så kallat naturbeteskött, kött från utegrisar, ekokyckling och vilt.
Många svenskar påstår att de föredrar svenskt kött, men de köper ändå importerat. Möjligen för att ursprungsland inte står på färdiggjorda rätter.
En studie av olika länders köttproduktioner visar att det är förenat med mindre miljöproblem om köttet kommer från Sverige. Men helt självklart är det inte, det beror på var i landet uppfödningen sker.
I Jämtland finns det behov av kor och djur som betar och håller landskapet öppet. Problem med övergödning och försurning är mindre på gårdar i Norrland. Krav-märkt kött garanterar att korna ätit mindre kraftfoder (som kräver fossilt bränsle i tillverkningen) och mer grovfoder.
Klimatmässigt är det mer belastande att köpa kött från djur som inte har mjölkat. Om det är kalvar till en mjölkko så delar mjölken klimatbelastningen med köttet i livscykelanalysen (kossan har alltså gjort nytta innan den blir till kött).
Ett kilo ekologiskt kött från köttdjur ger 22 kg koldioxid. Ett kilo kött från en kalv vars mor mjölkats ger 14 kg koldioxid enligt forskning vid Svensk Mjölk.
Utegrisar är ovanliga, men de har gjort nytta eftersom de har markberett. Grisar och kycklingar är i lag förbjudna att äta rester från människoföda vilket skulle göra dem mer klimatvänliga.
Vilda djur är klimatvänliga - de har samlat in sin mat själva.

• Följ säsong så långt det går - reflektera om vad som är lätt och svårt, vad behöver ändras för att göra det möjligt.
Isbergssallad och tomater på vintern kräver långa transporter från andra länder och ofta växthusodling med oljeuppvärmning. Vitkål som odlats på friland i Sverige finns kvar sedan förra sommaren. Så här års (på våren) är det svårast att vara klimatvänlig i sina grönsaksinköp. Frukt finns inte alls från Sverige. Man kan äta torkad frukt i stället.

• Köp lokalt producerat - vad behöver ändras för att göra det lättare?
En tredjedel av allt vi äter är beroende av andra länders natur. Det innebär långa transporter. Det innebär också att andra länders ekosystem har använts, på sätt som vi inte har kontroll över. Odlingen av jätteräkor till exempel som förstör känsliga ekosystem långt borta.

• En middag i veckan på rester
Mat som slängs har bara producerat utsläpp och ingen nytta.

• Inget flaskvatten
Svenskarnas flaskköp leder till 34 000 ton koldioxidutsläpp, lika mycket som 85 000 oljepannor. Huruvida räkneexemplet bara gäller transporterna eller även produktion av vatten och flaskor är osäkert. Men sedan denna uppgift gick ut sommaren 2007 har försäljningen ökat. Trots att kranvatten håller hög kvalitet.
Också transporterna av öl är tunga, så ju närmare ölet kommer ifrån desto bättre.

• Byt krukodlade kryddor och sallad mot svenska rotfrukter (just nu när all sallad är från växthus eller är importerad.
Även pelletsuppvärmda växthus kräver energi även om den är biobränslebaserad.)

• Byt ut riset
Ersätt ris med matvete, korngryn och andra svenska sädeslag. Ris odlas på vattentäckta fält som avger metangas. Metan är en av de växthusgaser som påverkar klimatet.

• Går det att hitta vild, lokalt fångad fisk?
Fisk har hög klimatbelastande faktor därför att de fartyg som trålar efter fisk gör av med mycket diesel under fisket. Det är bättre med stimfiskar som sill och makrill än fiskar som trålas upp. Värst i det sammanhanget är havskräfta - fast hur ofta äter man havskräfta?
Odlad fisk föds upp med viltfångad fisk. Stor del av arterna hotas av utfiskning. Till ett kilo odlad fiskfilé går det åt flera gånger så mycket viltfångad fisk.

• Gör inga extra resor till affären.
Ett uppdrag som inte kräver vidare förklaring.

Vi har också lagt till några uppdrag för den som vill ha en större utmaning:

• Gå ned i arbetstid för att samla in egen mat (nässlor, fisk, svamp och vilt eller odla själv)

• Tjata på din handlare ända tills han eller hon berättar vilken köttfärs som kommer från naturbeteskött, vilken gris som bökat ute och kräv att transportsätt redovisas på frukt och grönsaker. I dag finns ingen märkning för kött som gjort nytta innan det blir mat.

• Fundera på vad som är lyx och vad som är baslivsmedel i en klimatdiet
Klimatvärstingen nummer ett är trålade havskräftor - men hur ofta äter man dem?
Men ris äter vi kanske oftare, oftare än potatis?

Mer läsning

Annons