Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förvirrat läge vid frysdisken

/
  • ÖP:s klimatbantare, Micke Myhr, Monika Sunding, Nisse Höglund, Ica-handlare Dan Hedin, Ilona Lindkvist och Patrik Zackrisson dyker ner i frysdisken.

Klimatpanelen tar sig an sitt första uppdrag. Att handla klimatvänligt på affären. - Man får leva som Åsa-Nisse. Tjuvskjuta och bränna själv. Det är det enda raka, säger Patrik Zackrisson och alla vid frysdisken skrattar.

Annons

För det är där vi har stannat upp, vid fiskdisken på Ica Supermarket i Traktörenhuset i Östersund. Vi dyker ned bland Findus frysta sej- och torskpaket och vi läser på baksidan av påsar med styckfryst lax.
- Den här makrillen är fiskad i Nordostatlanten och packad i Kina, säger Klimatpanelens yngste deltagare, 20-årige Micke Myhr från Stugun, och håller upp en påse.
Ica-handlaren själv, Dan Hedin, har också slutit upp och han förstår snabbt Klimatpanelens uppdrag - och dilemma. När Nisse Höglund föreslår odlad fisk från Börtnan i stället för den trålade och vitt beresta i frysdisken, invänder Dan med:
- Men odlad ska ju inte heller vara bra för klimatet.
- Nä, inget är bra. Så det är väl bäst man bara dricker, skrattar Nisse.

- Titta här, säger Patrik Zackrisson och håller upp en färdiglagad påse med viltfärsbiffar, grönsaker och sås.
Han räknar till minst sju ingredienser och vi inser att en korrekt klimatmärkning skulle kräva en lång lista som inte finns.
Så är alltså läget vid frysdisken på Ica. Förvirrat.
Och det är direkt efter att Klimatpanelens äldsta, Monika Sunding, har konstaterat att detta med klimathotet känns som när hon var liten i slutet av 30-talet.
En stund före Ica har klimatpanelen nämligen fått sig till livs den senaste forskningen kring klimatförändringarna. Vi har insett att jordens olika klimatzoner som det tagit hundra tusentals år att utveckla är på väg att förändras på mindra än hundra år. Bara för att vi människor är så bra på att påverka atmosfären och andra komplicerade naturliga sammanhang med vårt aldrig sinande behov av att elda olja och kol.

Vi har sett kurvor och diagram som visar att vi just nu är på väg mot värsta möjliga scenario. Vi har fattat att Kina med stormsteg närmar sig våra utsläppsnivåer (takten motsvarar hela Tysklands utsläpp per år) och vi har insett att om inget görs skenar naturen.
- Det känns som innan andra världskriget kom, sa Monika.
Ja, vi har både känt oss skamsna, uppgivna och arga och vi har förstått att det hänger på oss. Vi ska rädda världen. Någon måste börja.
Därför går vi på Ica (även om somliga tyckte att det var lika bra att gå hem). Det är ju genom att handla vi kan påverka.
- Fast man tänker väl mest att man ska handla billigt, säger Monika Sunding.
- Jag tycker att Ica måste börja, säger Dan Hedin om vem som ska ta ansvar. Visst kan jag plocka bort varor om jag känner att de är fel, men problemet är att jag i så fall missar vissa konsumenter. Jag måste sälja holländska tomater också, jag måste ha ett lågpris-alternativ för konsumenter utan plånbok.

Vi kommer aldrig in på diskussionen om de holländska tomaterna bär sina egna kostnader eller ej. Skulle de ha hög koldioxidskatt på grund av oljeuppvärmda växthus skulle de kanske vara orimligt dyra, men så långt hinner vi inte. Vi pratar i stället om plättar, köttfärs, om varför det inte framgår hur varor transporterats och tillverkats och hur lätt det egentligen är att köpa lokalproducerat?
Patrick Zackrisson som jonglerar med några mandariner i fruktdisken tar upp den självklara frågan:
- Finns det kiwiodlare i länet?

Missa inte den spännande fortsättningen. Vad kommer klimatpanelen att finna när de letar. Kommer de att lyckas?

Mer läsning

Annons