Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Framgångsrikt skogsbruk har en baksida

Annons

Debatt Svar på "Byt fokus i miljöpolitiken", Åsikter 7 april.

Den svenska skogens produktion av råvara en framgångssaga. Aldrig har vi haft så stor volym levande träd, aldrig har vi haft så stor tillväxt i skogen och aldrig har vi avverkat så mycket i våra skogar.

Framgången har dock en baksida. Efter 150 år av skogsbruk och drygt 50 år med kalhyggesbruk har den svenska skogen gått från ett naturlandskap till ett produktionslandskap.

Den naturskog som var livsmiljö för alla skogens växter och djur är till stora delar borta och utgör bara några enstaka procent i stora delar av Skogssverige. Endast längs fjällen finns mer sammanhängande områden av naturskog.

Tydligast blir detta när man läser listan över hotade växter och djur, eller förra årets rapport till EU:s habitatdirektiv. Där framgår det tydligt att vi inte har gynnsam bevarandestatus för våra skogar och skogslevande arter.

I sin artikel skriver Mats Sandgren, vd SCA Skog, att vi ska fokusera på kvalitet i arbete med skogens biologiska mångfald och att skydda ytterligare marker är ”omodernt”.

Problemet är bara att målet att skydda alla naturligt förekommande arter i livskraftiga stammar och att erbjuda framtida generationer tillgång till rika naturskogar inte fullt ut är förenligt med skogsbruk.

Många hotade arter är beroende av riktigt gamla skogar, riktigt stora träd och stora volymer av döda träd – något som inte finns i produktionsskog men som kan upprätthållas i skyddade områden.

Forskningen visar att hur mycket av den ursprungliga livsmiljön som måste finnas kvar givetvis skiljer mellan olika arter, men för flertalet arter utgör siffran 20 procent en rimlig miniminivå.

Detta återspeglas också i de internationella avtal som Sverige skrivit under; vi har globalt förbundit oss att skydda minst 17 procent och inom EU 20 procent. Det är därför förvånande och vilseledande när Sandgren anger att Sverige skulle ha uppnått dessa nivåer.

Att vi skyddat kring 9 procent av den produktiva skogsmarken betyder att vi bara är halvvägs till de internationella målen och att de 350 000 hektar som regeringen aviserar i sin proposition ger oss knappt 1,5 procent ytterligare.

Dessutom är det som är skyddat ojämnt fördelat mellan skogstyper och olika delar av landet. Till exempel så är bara cirka 2 procent av skogsmarken formellt skyddad i Västernorrland.

Jag är överens med Sandgren om att vi måste bättre fokusera på vad vi gör med de skyddade områdena. Många naturvärden skulle kunna stärkas av riktade skötselåtgärder.

Ska de nationella målen och internationella avtalen kring skogens biologiska mångfald uppnås så krävs det dock både kvalitet och kvantitet.

Bengt Gunnar Jonsson

professor i växtekologi, Mittuniversitetet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel