Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Frida Demervall: Skatt på plastpåsar - en dålig idé för miljön

Från och med den 1 maj blir det tre kronor dyrare att köpa en plastkasse i butiken, det är konsekvensen av det förslag som riksdagen precis har beslutat om. Miljönyttan är i bästa fall tveksam, den positiva utvecklingen av nya miljövänliga påsalternativ lär dra ner på takten, det blir dyrare för den enskilda konsumenten och det drabbar även handeln negativt.

Annons

Från och med den 1 maj blir det tre kronor dyrare att köpa en plastkasse i butiken, det är konsekvensen av det förslag som riksdagen precis har beslutat om.

För en storhandlande småbarnsfamilj innebär det här lite snabbt räknat utifrån egna empiriska studier, det vill säga min egen veckohandling, en kostnadsökning med 21 kronor i veckan, eller cirka 1100 kronor på ett år. Det är en rätt så stor prisskillnad, vars syfte självfallet är att få mig som konsument att sluta konsumera plastpåsar.

Men varför då?

Enligt branschorganisationen IKEM (Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige) är idag 75 till 80 procent av alla plastkassar som tillverkas i Sverige fossilfria. Plastbranschen i Sverige har under lång tid arbetat hårt med att få fram miljövänliga alternativ, något som den nya lagstiftningen inte alls tar med i beräkningen.

Enligt Svensk handel har också användandet av plastpåsar minskat genom den avgift som sedan några år tillbaka tas ut av butikerna. Vi svenskar är dessutom i regel duktiga på att sortera plastpåsarna, eller så använder vi dem för hushållsavfall. Vilket innebär att påsarna går in i kretsloppet igen och inte hamnar i våra hav.

Slutar vi att köpa bärkassar så kommer vi sannolikt att behöva börja konsumera våra soppåsar från någon annanstans, det vill säga från butikshyllan. Dessa soppåsar är oftast importerade och i regel gjorda av fossil plast.

Slutar vi att köpa bärkassar så kommer vi sannolikt att behöva börja konsumera våra soppåsar från någon annanstans, det vill säga från butikshyllan. Dessa soppåsar är oftast importerade och i regel gjorda av fossil plast.

Enligt IKEM:s beräkningar så skulle en halverad användning av plastbärkassar i handeln och en lika stor ökning konsumerade soppåsar från butikshyllan innebära en ökning av koldioxidutsläppen med 40 %.

Så vad vinner vi egentligen på det här? Miljönyttan är i bästa fall tveksam, den positiva utvecklingen av nya miljövänliga påsalternativ lär dra ner på takten, det blir dyrare för den enskilda konsumenten och det drabbar även handeln negativt.

Jag har två ord för detta, dålig symbolpolitik.