Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fullsatt vid Jengels boksläpp

Stolarna tog slut. Folk satt på murkanter eller stod i dörröppningen.

Jengel Förlag kunde jubla åt det massiva intresset när man på måndag kväll hade boksläpp av hela fem titlar i länsbibliotekets hörsal.

Ägarna Thomas Björklund och Håkan Reinklou noterade att det jämtländska förlaget nu gett ut dryga 70-talet titlar varav tolv enbart i år.

Först ut var Elin Hoffner som i sin ”Kattgodis” slår fast att en kattägare får en ömsesidig relation med en självständig individ som ger kravlös kärlek:

– Det är en feelgood-bok, sammanfattade hon.

Barbro Nässén har efter 10-talet års betänketid samlat sina dikter till ”Mitt Jämtland, en kärleksförklaring”, vars inspiration har tyngdpunkt på Offerdal och särskilt Övre Kaxås.

Boken är illustrerad av Karin Bernholm och Nässén berättade lågmält och läste en finstämd naturdikt.

Mer spralliga var Anette Jemtå och Anette Espell, som skrivit sin ”Kärlek till Reumatikersjukhuset” med många bilder och gott om minnen från det 70-tal personer de intervjuat.

En kort sekvens handlar om hur dåvarande kronprinsen invigde anläggningen och hur flera anställda då tejpade upp sina alltför långa kjolar i enlighet med 60-talets mode.

Sångaren och författaren Arne Rubensson hade kvällens charmigaste och lätt disträa presentation av sin ”Trettio nätter och en natt”.

Med grundformen lånad av ”Tusen och en natt” har han samlat en rad berättelser han hört genom åren:

– Det är både höga och tarvliga mänskliga uttryck, precis som i livet, avsikten är att få med alla aspekter av mänskligt liv.

Vilken genre skulle du säga att den är skriven i? undrade förläggare Reinklou.

– Eklektisk, alltså övergripande, slog Rubensson fast och påminde sig 60-talets flimriga tv-sändningar från masten i Tåsjö upp till Blåsjön:

– Man kunde se Helgonet glimtvis.

Avslutningsvis beskrev Magnus Ottelid sin ”Att finna Helen” som ÖP berättade om på måndagen:

– Fast det är kanske extra knepigt när man skrivit den själv.

Han avslutade med att sjunga och munspela två låtar kompad av Börje Hansson och Bengt Collberg, exempelvis ”Höst över Östersund” som belönades med kvällens längsta applåd:

”Duggregn, duggregn över stan / det blåser svinkallt över fjällen, men man borde vara van” och avslutningen ”vad bryr jag mig om vädret / det är Östersund trots allt”.

Sedan var det dags för fika.