Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gehrke och Jämtland har ett berg att bestiga – kan det ändå bli tårta i år?

Bara fyra omgångar är spelade av Basketligan och vissa påstår att Jämtland Basket redan är i kris. "För dåliga amerikaner och alldeles för grått lag" menar kritikerna.
Vi nöjer oss med att påstå att Torbjörn Gehrke och hans lag har ett berg att bestiga i år.

Annons

Efter svidande 63–111 mot Uppsala är det lätt att drabbas av kollektiv depression, men den matchen är förstås inte en markör på årets Jämtland. Närmare sanningen kommer vi om vi leker lite med bildspråk.

Vi kan just nu jämföra Jämtland Basket med någon av dessa versioner:

1. Ett monotont musikstycke utan speciell refräng, som inte "lyfter", som saknar hitlåtens alla komponenter och även den där färgstarka utstrålningen från artisterna.

2. En ultradefensiv bordtennisspelare, som "skär" både på backhand och forehand. Som saknar dödande slag och är i avsaknad av tempoväxlingar i spelet.

3. En silvergrå Skoda Kombi, där topphastigheten är 140 km/h, där accelerationen är långsam, växellådan bara har fyra växlar och interiören är föga upphetsande.

Allt som Torbjörn Gehrke gör har ett uttalat och detaljerat syfte. Hans arbete för stunden har alltid en mycket bättre slutprodukt längre fram.

I hans värld kommer musikstycket att justeras och omarbetas och bli en riktig hit innan säsongen är slut, pingisliraren kommer att gå på offensiven och upptäcka att han visst har dödande slag och Skodan kommer att få både en omlackering, två växlar till samt en vässad motor.

Enligt Gehrke är nuet långt ifrån vad framtiden kommer att erbjuda. Framtiden är den tid som ska visa Jämtlands rätta ansikte. Därför predikar han förståelse och tålamod och säger ofta. "Vi kommer att bli klart bättre efter jul, både som spelare och lag".

En sak kan vi vara säkra på. Konfrontera Gehrke med påståenden som "kris" och du riskerar en avhyvling. Den frispråkige Jämtlandscoachen ogillar folk som kommer med snabba slutsatser i ett skede där något nytt precis har börjat.

Torbjörn Gehrke har i omgångar försökt kommunicera ut sitt budskap; att han bygger något helt nytt i Jämtland, att han behöver förståelse att det kommer att ta tid att få allt på plats. Just nu är han och laget i stadie 1 – det darriga skedet.

Årets Jämtland ä–r en annorlunda konstruktion jämfört med tidigare år. Gehrke söker inte kortsiktiga stjärnor eller framgångar. Hans mission är att skapa något bestående.

Byggstenar är INTE ett gäng utländska stjärnor som kommer och drar inom ett halvår. Det sätter bland annat ekonomin stopp för.

Torbjörn Gehrke vill bygga Jämtlands framtid med unga och hungriga svenska spelare i 19–21-årsåldern (Hansson, Larsson, Eliasson, Markusson) som vill träna mycket och som vill stannar kvar i Östersund under hela året. I konceptet finns också att utvecklingslaget, Jämtland Framtid, till våren går upp i BasketEttan.

"Ni har jobbat på samma sätt i 40 år och ännu inte nått semifinal. Det behövs kanske något annorlunda" har han sagt.

Kanske är det precis så. Kanske har Jämtland varit för kortsiktiga, för otålig, blivit förblindad av de snabba resultatens sköna känsla. Det är möjligen orsaken till det "dödläge" som Jämtland Basket haft sedan 1974/75. Klubbens historia är kantad av korta framgångshistorier eller "tomtebloss", av stjärnor som kommit och gått, men aldrig något som bestått.

En del i Gehrkes filosofi är att ha färre utlandsproffs. Därför har årets Jämtland bara tre utlandsspelare. Alla andra lag frånsett Uppsala har fyra, fem eller till och med sex utlänningar.

Då är det förstås mycket viktigt att denna utlandstrio är producenter av hög klass. Att de lik likt Adama Darboe och Brandon Peterson är specialister på sitt område, att de lyfter Gehrkes unga framtidslag så att raketuppskjutningen "Gehrke 2014" går så smidigt som tänkt.

Där är problemet. Varken Tyler Peters eller Trevor Gruis har motsvarat förväntningarna och utan kvalitetsproffs faller stora delar av Gehrkes tänk.

Inför fredagens bortamatch mot Länsförsäkringar (LF) är prestationsfrågan hos USA-proffsen den stora snackisen. Det är faktiskt lite av skarpt läge för båda två.

I ett skede där publiken redan upptäckt att Jämtland modell 14/15 är gråare än någonsin, är det ett måste att några bryter mönstret i kreativitet. Peters, Gruis och Andreas Person (innan Mario Pesut är tillbaka) är Jämtlands profiler och de måste producera poäng, assists, returer och ledarskap.

Peters har absolut kapacitet att ersätta Darboe. Han är en kreativ och färgsprakande spelare/person i grunden, med ett stort amerikanskt självförtroende. Peters har gjort mål i hela sitt liv och kan självklart snitta 15-5-5.

Gruis är jag mer tveksam till. Visst har han en NCAA/division 1-kropp, en härlig rörlighet och fundamentalt fina kvaliteter, men hans roll i Jämtland är helt annorlunda än den han hade fyra år på South Dakota College. Där var han "hjälpryttare". Här ska han snitta 17 poäng och 9-10 returer. Kan han verkligen "byta personlighet" och bli en ny Brandon Peterson?

Ingen är ovetande om att det i USA sitter massor av arbetslösa basketspelare som skulle "ge sin ena arm" för att få chansen till ett proffskontrakt och äventyr utomlands. Pontus Frivold visade i fjol att det går att hitta guldkorn även med en liten plånbok.

Gehrke vill helst inte utforska den möjligheten eftersom han tror på Peters och Gruis. Han är heller inte mannen som vill "slakta heliga kor", men i basketvärlden är inte mycket av helig natur.

Därför står det inte bara 2 poäng på spel mellan Länsförsäkringar och Jämtland. En del av framtiden för Tyler Peters och Trevor Gruis kan också avgöras i Luleå Energi Arena.

Sporten vill till sist ge Gehrke och hans lag ett köttben att hugga på. Även om vi tror på den långsiktiga planen, tror vi inte på slutspel i år. Vi tror inte ens det blir tio segrar.

Skulle vi mot förmodan få fel lovar vi att bjuda hela laget, klubbdirektören och styrelsen på tårtkalas. Som förlorare äter vi förstås samtidigt tråkig torsk.

Tårta och torsk – vad säger Jämtland?