Goda förhållanden för flera skördar

– Den var bättre än vanligt, vi fick en väldigt fin skörd, säger Gun Haraldsson som med sin make Anders driver en mjölkgård i Ås.

De var klara den 25 juni, efter ungefär två veckors arbete. Ute på markerna gror det efter värmen och regnet och det ser bra ut för de som tar en andra och i vissa fall en tredje skörd. Enligt en studie vid Institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala, JTI, kan en tidig vallskörd göra det ekonomiskt intressant att skörda tre gånger i stället för två, eller till och med fyra gånger där det är möjligt. På familjen Haraldssons gård är det dock inte aktuellt med fler än två.

– Det ser bra ut, vi kan inte klaga nu, säger Anders Haraldsson och ler.

Odling av betes- och slåttervall täcker 45 procent av åkerarealen i Sverige. I Jämtland är motsvarande siffra ungefär 87 procent. Vallen består av till exempel timotej, klöver och ängssvingel och blir foder till djuren i form av i första hand ensilage. Gun och Anders Haraldsson har ungefär 20 hektar egen mark och arrenderar ytterligare 50. Den vall som tagits in i år konserveras i de vita plastbollarna som pryder de jämtländska ängarna efter skörden, men ungefär sex hektar sparas för att bli torrhö.

I länet minskade andelen slåtter- och betesvall med 457 hektar från förra året vilket följer trenden i landet. En anledning är att gårdarna blir större men färre.

– I Jämtland finns det ungefär 148 mjölkbönder. I juni var vi 4520 mjölkbönder kvar i hela landet, säger Gun Haraldsson.

Både Gun och Anders Haraldsson verkar se positivt på framtiden. Att mjölkpriset varierar är de vana vid och årets sänkning bekymrar dem inte mer än nödvändigt.

– Det brukar komma en rejäl sänkning i januari men den kom aldrig. Nu ska de sänka med 12,5 öre. Sammanlagt har priset sjunkit med 20 öre i år, säger Anders.

Förhoppningen finns att trenden med allt färre jordbruksföretag vänder med en ny generation. Gun Haraldsson är engagerad i jordbrukets framtid. Bland annat jobbar hon med Lantbrukarnas riksförbunds projekt Jorden och skogen i stan, som ska ge elever i årskurserna fyra till sex möjligheten att genom praktiska och teoretiska övningar få lära sig vad jord- och skogsbruket betyder för vårt samhälle.

– Det är den bästa åldern, de är så frågvisa. Tanken bakom projektet är det här "från jord till bord", att man ska tänka på vad man äter, säger hon.

Djuren går in och ut som de vill. I förra veckans varma väder föredrog de den svalkande ladugården men nu spritter de runt i gräset under en regngrå himmel som nyfikna kalvar. Sammanlagt finns ungefär 90 mjölkkor, kvigor och kalvar på gården. De är fjärde generationen som driver företaget och troligen kommer sonen Andreas att ta över om några år.

– Men det blir inte än på ett tag. Vi kommer att hålla på några år till, säger Gun Haraldsson.