Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gösta Jönsson

Vår kära pappa rycktes hastigt ifrån oss måndagen den 21 november. Han lämnade oss alltför snabbt och efterlämnar en enorm saknad, men framför allt många ljusa minnen.

Annons

Pappa föddes i Gåxjö som nummer tre i en syskonskara av åtta. Redan i tidig ålder fick han börja arbeta, först i hemmet med allt vad det innebar och sedan även med skogsarbete. Skolarbetet fick skötas lite vid sidan om.

Vid omkring 23 års ålder blev han antagen till Torsta Skogs- och lantmannaskola i Ås. Därefter gick han Skogsskolan i Bispgården. Efter några intensiva studieår fick han arbete som arbetsledare åt Wifstavarvs AB i Görvik. Han hade då träffat vår mamma Ingrid och 1954 gifte de sig. De fick oss tre döttrar och senare även fyra barnbarn.

Från Görvik till Bispgården gick sedan flytten i november 1960 och där blev de kvar.

Han arbetade på Wifstavarvs AB och senare SCA AB fram till 1988. Därefter, innan pensioneringen, arbetade han två år som konsult i ett utbildningsprojekt.

Pappa arbetade mycket fackligt och 1978 blev han invald som ledamot i SALF:s förbundsstyrelse (numera Ledarna), där var han kvar till kongressen 1990. Han var mycket omtyckt för sitt rakryggade sätt och att han aldrig var rädd att säga ifrån när han tyckte något var fel.

Under Skogsveckan 1991 fick han av prins Bertil motta greve Carl Bernadottemedaljen. Den fick han för sina förnämliga personliga insatser i den skogliga arbetsplatsens utveckling.

Hans stora intresse var jakt och friluftsliv, han var även jaktledare i cirka 30 år. Han trivdes som allra bäst då han vistades i skog och mark, oavsett om det gällde att plocka bär eller svamp, eller att jaga och fiska.

Efter mammas bortgång i januari 2009 fortsatte han att bo kvar i det hus de byggde och flyttade in i 1979. Han tog då tag i sysslor han aldrig behövt tidigare eftersom det var mamma som skötte hemmet. Sin vana trogen gav han inte upp utan började sköta allt från städning till matlagning.

Pappa hade glimten i ögat och lätt för att skämta, om också ibland lite satiriskt. Han sa alltid att det var viktigt att ha skrattarna på sin sida. Hans lättsamma och enkla sätt gjorde också att han hade många vänner vilket han satte stort värde på.

Vi syskon hade tät telefonkontakt med pappa, ofta bara för att få höra att allt var bra. Han var alltid i farten med många saker på gång och trivdes med det.

Vi kommer alltid att sakna pappa

Margaretha, Birgitta och Katarina