Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Grönska à la Rosseau och vårlikt dekorativt glas

Annons

DREJERIET: AGNETA ANDERSSON

Glas – och det har sagts förr – har en självklar charm eftersom det i förhållande till andra medier idkar intimt umgänge med solljuset.

Det innebär att föremålen ger en känsla av att sväva.

Till detta kommer att ljuset delas upp i spektras färger som överträffar i glans allt annat om man än kallar det oljefärg, akryl eller vattenfärg.

Det betyder inte att det gör sig själv.

Det finns mycket kitsch i branschen trots att glaset i sig självt är generöst – det går att misslyckas.

Agneta Andersson från Kiruna ställer ut glasskulpturer på Drejeriet men även tavlor i blandteknik där fotografier av ”mors gamla spetsar” (min anm.) har varit utgångspunkt till datorgrafiska bilder.

Anstränger man sig finner man att det är tematiskt; vegetativa ornament, samverkar med andra organiska former.

De organiska formerna – liknande amöbor – är gjorda i färgat glas som om konstnären tittat in i den mikrobiologiska världen, men det kan lika väl föreställa moln eller egentligen ingenting alls – det vill säga är form rätt och slätt.

Några föremål är betitlade Hopp I–IV – vilket upplevs som stort språng mellan titel och föremål.

Det märkligaste objektet på denna utställning är ett kalt träd med speglar som påminner om moln eller om man så vill som amöbaliknande former. Här kan betraktaren spegla sig själv.

Arrangemangets innebörd tål att fundera över. Men utställningen har knappast någon djupare innebörd utan här handlar det mest om dekorativa utspel i positiv anda.

Det är det huvudsakliga intrycket. Man får en vårkänsla när man kommer in i galleriet och två skulpturer har passande nog just titeln ”Vår”.

FOLKETS HUS KONSTHYLLA: BIRGITTA BRANDT

Birgitta Brandt Östersund visar akvarell och gouache på Folkets hus konsthylla.

Här är det verkligen vegetativt från början till slut i naiv stil; man känner på sig att den franske tullnären Rousseau har fått uppehållstillstånd i detta måleri med figurer som tittar fram här och där.

Man kan nog påstå att det är en orgie i blad och blommor men det finns också ett par interiörer som får tankarna att gå i riktning åt Gideon Börjes och åt den tidige Hilding Linnqvists måleri – men bara som en vagt inflytande dock. En bild med en fjäril vittnar om paradislängtan.