Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hallå där Andreas Gyllenhammar

Andreas Gyllenhammar, miljö- och hållbarhetskonsult på Sweco, som både är känd för sina välbesökta klimatföreläsningar och för att vara son till Jämtlands mest kända meteorolog. Tänker du på klimatförändringar när det stormar som det gjorde i torsdags?

Annons

– Ja, samtidigt inser jag att vind är det mest svårforskade och svårbevisade som finns. Det finns inget direkt stöd i forskningen för att fler stormar är en effekt av klimatförändringarna.

Varför tänker du då på klimatförändringarna?

– För att i framtiden kommer det att finnas mer energi och mer fuktighet i luftrummet och det är ungefär vad som behövs för att påverka stormar och hur intensiva de blir.

Varför är inte Ivar en effekt av klimatförändringen?

– Jo, det är den men om det är lugnt och tio grader varmt nästa vecka är det också en effekt. Vi lever mitt i klimatförändringen. Så allt väder vi har nu är en effekt av den. Men just vind är extra svårt. Det är lättare att säga något om temperatur och nederbörd.

Det finns studier som visar att det kan bli färre men kraftigare stormar men det beror på var på jorden man menar.

Vad tänker du om att många nybyggda tak lättade medan äldre hus klarade sig?

– Byggbranschen är väldigt intresserade av detta och ber SMHI om svar på hur de ska räkna, men när SMHI inte kan ge några tillförlitliga nya vindprognoser för framtiden, så bygger branschen hus precis som de brukar göra. Jag tycker att man ska ta höjd för osäkerheterna. Om man inte får bra siffror kan man inte utgå från att bygga utifrån gamla siffror.

Så stormens effekter kan ha att göra med samhället mer än naturen?

– Ja. En storm är mycket mer än bara byvinden. Det handlar om hur bred, stor och kraftig den är men när det gäller skadorna är det också kopplat till samhällsförändringar. Det handlar om hur vi bygger och med skogen är det samma sak. Vi har ont om naturliga urskogar utan mest rader av odlade träd. Det är inte konstigt det ser ut som plockepinn.