Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Han hade varit en perfekt värvning

Sotirios Papagiannopoulos får sitt drömäventyr. Det blir grekiska ligan för Assyriskas mittback, och inte Östersund.
Ett logiskt val och ingen större överraskning, men ändå en nit för alla vi som tyckte att "Sotte" hade passat perfekt in i lagbygget.

Annons

För det första är han en färdigbakad försteback som hade höjt backlinjen och gjort lagkamraterna bättre från dag 1.

För det andra hade det varit en meriterande värvning från en seriekonkurrent, något ÖFK sällan kunnat ståta med tidigare i superettan.

För det tredje hade Graham Potter, som gillar att prata om olika spelares olika egenskaper, fått en väldigt mångsidig taktisk pusselbit i valet mellan två och tre innerbackar.

För det fjärde känns det som att ÖFK skulle behöva vässa med just en toppback och kanske en dito målvakt för att bli en seriös utmanare om topplaceringarna 2015.

Det är tidigt i december och svårt att veta hur konkurrenternas trupper ser ut i april, men i dag är det inga nya lag som verkligen skrämmer plus att serien blir profilsvagare. Hammarby, Sundsvall och Öster försvinner alla medan Brommapojkarna, AFC United, Utsikten och Frej tillkommer.

Jag vet att ÖFK får en del kritik för att det är naivt i försvaret, men jag har några siffror som tyder på att försvarsspelet snarare överpresterade 2014:

• När ÖFK tog ledningen i matcherna var man brutalt starka. Bortsett från de sista och för tabellen betydelselösa omgångarna var det bara mot Degerfors (2–0 blev 2–2 efter Barrows skada) som man tappade poäng efter ett ledningsmål.

• Åtta av tolv segrar togs med uddamålet.

• En femteplacering trots noll i målskillnad och avsevärt färre gjorda mål än topplagen, 28 färre än Hammarby och 20 mindre än både Ljungskile och J-Södra.

Det känns som ganska enkel sannolikhetslära – är det troligt att samma backlinje ska komma fram till samma resultat ett år till? Naturligtvis inte. Ett steg bakåt känns logiskt, och då känns det fullt rimligt att försöka vässa där.

Till de spelare ÖFK faktiskt har värvat – och gemensam nämnare är att de tre offensiva spelarna har gjort intryck mot ÖFK.

Det är förstås lätt att säga nu, men jag har väntat varje år sedan 2012 på att ÖFK skulle nappa på Michael Omoh. De svårigheter han gav ÖFK då brukar inte vara något som Graham Potter glömmer, men nu trodde jag att chansen var borta när allsvenska klubbar visade intresse för anfallaren.

Hosam Aiesh var konstant farlig när ÖFK mötte Varberg i augusti och senast Dragan Kapcevic spelade i Östersund fick James Baldwin uppdrag att specialbevaka honom i 90 minuter, helst utan att släppa greppet om tröjan.

Cirkeln sluts med Kapcevic, fyra och ett halvt år efter att han var muntligt överens med klubben men hamnade i Gefle.

Vem vet vad som hade hänt om han skjutit ÖFK kvar i norrettan 2010? Vad hade hänt i styrelsen, hade Graham Potter hamnat i Jämtland? Var hade klubben varit i dag?

Det här länet fostrar ett begränsat antal spelare av superettaklass och uppåt, men efter att ha följt Sebastian Lundbäcks senaste säsonger känns det givet att han blir en sådan. Att ÖFK inte tagit in någon annan ersättare för Ammar Ahmed tyder vidare på att han kan få stort förtroende redan 2015.

Vad kan tillkomma i truppen? Ytterback är den kanske tunnaste positionen och Thomas Boakye jobbar fortfarande med att komma tillbaka från sin svåra skada.

Det är dock långt kvar till serien och förra vintern var det Rasmus Lindkvist som lämnade när ett bra bud kom. För mig vore det ingen överraskning om Alexis Mendiola hamnar hemma i Mexiko till slut och det skulle öppna upp för en ny kreativ fot på mittfältet.