Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hänger Sverige med när världen förändras?

Sverige var ett u-land för 150 år sedan. Ett av de fattigaste länderna i Europa. Men frihandel, folkskola och en spirande demokrati lyfte oss ur misären. Kapitalismen byggde landet och industrialiseringen fick hjulen att snurra allt snabbare.

Annons

Tändstickor och telefoner, kullager, elmotorer, dynamit och platta möbelpaket har gjort oss världsberömda. Efter andra världskrigets slut och in på 1970-talet slog svensk tillväxt och export ständigt nya rekord.

Det var en period som i mycket präglades av lust och entreprenörskap. Utan detta hade landet inte sett ut som det gör. Utan entreprenörer, inte samma välstånd. Nobel och de Laval, Kamprad och Ericson, Dalén, Ekman och Wingquist, von Platen – och varför inte relativt okända Ninni Kronberg, kvinnan som uppfann torrmjölken.

Sverige är ett bra land, men låt oss för all del inte tro att vi i dag har flest kvinnor på arbetsmarknaden (Litauen) eller högst mobiltäthet i världen (Förenade Arabemiraten). Den lägsta barnadödligheten finner man för övrigt i Singapore. Vår ekonomiska tillväxt 1945 till 1970 var fantastisk, därefter har många av världens länder kommit i ikapp och förbi oss.

En ekonomi är aldrig och får aldrig ses som ett nollsummespel. I stället kan tillväxt skapa möjligheter – växande företag, fler nyföretagare, nya jobb och nya inkomster.

Har vi i dag en skola som ger förutsättningar för och uppmuntrar entreprenörskap och kreativitet? Jämnar vi vägen för morgondagens entreprenörer, uppfinnare av varor eller tjänster?

För tillväxt handlar inte om enbart ekonomi. Det löper en röd tråd mellan ekonomiskt välstånd och kunskap. Det går att dra paralleller mellan 15-åringarnas läsförståelse i nian och ett lands utveckling, hur många som fullföljer en gymnasieutbildning och tar en universitetsexamen.

Har Sverige kunnat hålla samma tempo som andra länder när världen blev global? Har vi lyckats skapa kunskapssamhället?

Om utbildning är avgörande för vår framtid, hur kan vi då acceptera decennier av sjunkande resultat i skolan?

Kommer vi att hänga med om fem, tio eller tjugo år?

Vi måste få till ett långsiktigt arbete som skapar förutsättningar för företagsamma människor!

Susanne Andersson Pripp, Best Western Hotel Gamla Teatern, Svenskt Näringslivs styrelse
Adam Brånby, Woolpower, Svenskt Näringsliv SME-kommittén
Nils-Åke Hallström, Hallströms, Svenskt Näringsliv SME-kommittén
Ola Toftegaard, Svenskt Näringsliv, Östersund.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel