Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hans Lindeberg: Offentliga avrättningar var ett folknöje - Rättegångspodden liknar en modern motsvarighet

Annons

En ung kvinna koncentrerar sig på att svara så noga och detaljerat hon kan på varje fråga.

Hon berättar om hur hon försökte hindra pappan till deras gemensamma barn från att kasta barnet rätt ner i betongen nedanför en kraftverksdamm.

Rösten orkar knappt bära fram orden. Förtvivlan och utsatthet tränger fram i varje stavelse i det inspelade ljudet. Gång på gång avbryts samtalet när hon gråter.

Det är affärsidén bakom Rättegångspodden

Ljudinspelningen är från en rättssal. Mamman och hennes barn är brottsoffer i en rättegång om misstänkt mordförsök och misshandel. Att hennes vittnesmål i efterhand skulle läggas ut till allmän lyssning med tusentals lyssnare i en av Sveriges mest populära poddar hade hon nog aldrig kunnat föreställa sig.

Men just precis det är affärsidén bakom Rättegångspodden.

Just nu en av Sveriges mest populära poddar med hundratusentals lyssnare. Programförklaringen beskrivs som att fördjupa sig i uppmärksammade brott och sammanställa ljudupptagningar från rättegångar till ett dokumentärliknande upplägg.

Innehållet lyder under en ansvarig utgivare och på hemsidan uppmanas lyssnare att donera pengar till produktionen.

Podden får tag i materialet genom att begära ut ljudfiler från avslutade rättegångar med stöd av offentlighetsprincipen.

Vittnesmålen är fyllda av känslor och mycket privata

Dramat i Ragunda tas upp i två olika avsnitt, totalt nära två timmars inspelning. Där varvas långa klipp ur förhör med barnets mamma, den brottsmisstänkta pappan, vittnen, polis och räddningspersonal. Rösterna är deras egna, deras riktiga förnamn hörs. Vittnesmålen är fyllda av känslor, utlämnande och mycket privata.

När det autentiska ljudet från rättegången inte anses tillräckligt har effekten förstärkts med pålagda barnskrik och musik. Väldigt lite om ens något görs för att sätta in det som sägs i ett förklarande sammanhang.

När mamman hörde talas om Rättegångspodden fick hon en chock. Ingen hade förvarnat henne om publiceringen eller frågat om hon ville medverka.

- Som att återupprepa traumat. Jag var inte mentalt förberedd, säger hon anonymt i en intervju med SVT:s kulturnyheterna som ÖP berättade om tidigare i veckan.

En nyhetshändelse som grep tag i många

Pappan till barnet dömdes senare av Hovrätten till 12 års fängelse för mordförsök på sitt eget barn. Barnet som snart skulle fylla ett år överlevde tack vare en mirakelräddning.

Läs mer Poliser grät i rätten när de vittnade om skadat barn vid kraftverk – åtalade pappan ville bli skjuten

Dramat i Ragunda bevakades stort i media. ÖP följde rättsprocessen på nära håll och vår reporter på plats direktrapporterade i text från rättegången. Det var en nyhetshändelse som grep tag i många.

Av det skälet kan det också finnas ett visst allmänt intresse av att följa upp vad som hände sedan med familjen. Frågan är vilket stöd en ung utsatt familj med små barn får av samhället? Pappan var påverkad av ett grovt läkemedelsmissbruk och mådde psykiskt mycket dåligt men han bedömdes inte lida av en allvarlig psykisk störning när brottet begicks.

Känsliga övervägande om vad som är rätt att publicera

Men mycket längre än så sträcker sig knappast allmänintresset publicistiskt. Utom för Rättegångspodden.

Journalistik om brottsfall och kriminalitet innehåller alltid känsliga övervägande om vad som är rätt att publicera eller inte. Avvägningen står mellan att förmedla en rättvisande bild till allmänheten och att skydda den personliga integriteten. Att visa brottsoffer största möjliga hänsyn är en avgörande punkt i det pressetiska regelverket.

Hur Rättegångspodden motiverar sina publiceringar utifrån pressetiska regler är svårt att förstå. Enligt producenten Nils Bergman är syftet att bidra till allmänbildning och att möta det stora intresset för uppmärksammade rättsfall.

Sluta lyssna på eländet är mitt förslag

Ett försvar som knappast räcker för att förklara varför det är befogat att publicera långa inspelningar av förhör där utsatta människor själva berättar om vilka trauman de gått igenom. Utan deras medgivande.

Svaret är väl snarare att efterfrågan på realitykrim växer och Rättegångspodden väljer att skruva formatet långt över gränsen för att få uppmärksamhet.

Att vi lockas av verkliga rättsfall är inget nytt. Offentliga avrättningar var ett folknöje ett par hundra år bakåt i tiden. Rättegångspodden liknar en slags modern motsvarighet men där brottsoffer utsätts för de värsta övergreppen.

Sluta lyssna på eländet är mitt förslag.

Läs mer

Hans Lindeberg: Går det att göra om ÖFK:s fantastiska fotbollsresa med lagliga medel?

Hans Lindeberg: Striden om Myhrbodarna sätter fingret på konflikten mellan centralisering och det småskaliga