Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hans Lindeberg: Skidåkarna borde sluta klaga - sporten behöver fler spektakulära uppförsbackar

Artikel 36 av 40
Ski Tour 2020
Visa alla artiklar

Annons

Att testa nya grepp verkar vara ett mål för arrangörerna av Ski Tour. Längdåkarnas svensk-norska världscuptour som startade i Östersund och avslutas i Trondheim nu under helgen.

Tourens första sprintetapp avgjordes på Åres alpina världscuparena men inte utför utan som uppförsåkning. Åkarna klättrade totalt 66 höjdmeter på det korta sprintvarvet. Inte precis en tävlingsform de är vana vid.

Såg ut att vara både festligt och trivsamt

I torsdags var planen att köra ett långlopp med obligatorisk ryggsäck över fjällen från Storlien till Meråker. Risk för hårt väder gjorde att loppet kortades och gick på en slinga i mer skyddad terräng. Även ryggsäckarna slopades.

Bilderna från sprintloppet i Åre påminde mycket om fjolårets alpina-VM. Hyfsat mycket folk längs backen, såg ut att vara både festligt och trivsamt.

Trots publikstödet i ryggen kroknade både Linn Svahn och Jonna Sundling i damfinalen. Therese Johaug var som väntat starkast även i sprintklättring uppför.

Skidåkningen var tråkig och att backen var för jobbig

En del av kritiken mot banan handlade om att den gynnade Johaug och traditionella sprintåkare inte kom till sin rätt. Men det grymtades om en del annat också bland ledare och åkare. Att skidåkningen var tråkig och att backen var för jobbig.

"Jag kan förstå om folk inte är nöjda idag" medgav internationella skidförbundet tävlingschef Pierre Mignerey.

För egen del borde han däremot vara mycket nöjd med att arrangörerna trots risken att få skäll vågar prova nya tävlingsformer. Mignerey är toppchef för en längdskidsport som riskerar att tappa sin dragningskraft för publik och sponsorer eftersom mycket går i gamla invanda hjulspår.

Efter fyra etapper av touren finns åkare från bara sex nationer med bland de tio bästa i dam och herrklassen. 12 av toppåkarna hittills representerar Norge.

Förmodligen behövs det ännu mer radikala grepp

Vad skidsporten behöver nu är fler spektakulära tävlingar som kan locka ny publik och bredda sporten.

Ski Tour-arrangörerna valde att prova sprinterklättring, ryggsäckar och långlopp i ett försöka odla längdåkningen själ. Förmodligen behövs det ännu mer radikala grepp.

Kanske mer mot det extrema, utmanande och naturliga. Långloppet på lågfjället ovanför Meråker kändes betydligt mer inbjudande än när tävlandet avgörs på varvbana och hopskrapad konstsnö. Inte helt olikt ett linjelopp på cykel, en säker TV-favorit för många.

Fikastopp med tävlingsmomentet att göra upp eld

När det kommer till att följa enskilda åkare med GPS-teknik är längdåkningen frånåkt. Nu stönade expertkommentatorn Anders Blomqvist förtvivlat i SVT när han inte kunde se vilken toppfart Alexander Bolshunov nådde i en snabb utförskörningen ner mot Meråker.

Eller varför inte dra det hela ännu längre. Om längdåkarna ändå har med sig ryggsäckar: slopa langningen och lägg in ett obligatoriskt fikastopp med tävlingsmomentet att göra upp eld.

Det är intressant att följa hur 66 höjdmeters klättring uppför Åres VM-backe blir ett spännande inslag i Ski Tour men samtidigt det mest utskällda.

Sätt inte upp gränser för fantasin när längdåkningen behöver titta mer framåt än bakåt.

Läs mer

Hans Lindeberg: Jag hoppas på Fourcade och Alexandersson – orientering kan bli vårt nya skidskytte

Hans Lindeberg: Att se kraften i en vanlig älgkrock berörde oss djupt