Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Här ska 50 000 hushåll försörjas med el

Hösten 2012 påbörjades bygget av vindkraftsparken på Mullberget, söder om Rätansbyn. I vår ska en av länets största vindparker vara klar.

Annons

Någonstans i den täta dimman står 19 vindkraftverk. Från den kvalmiga bussen ser gymnasieeleverna ut över skog och kalhyggen. Vi skumpar fram över nylagda grusvägar.

60 elever från el- och energiprogrammet på Jämtlands gymnasium Fyrvalla är på studiebesök i Mullbergets vindpark.

I vår ska 26 snurror stå klara här. Stefan Stambej, projektledare på Jämtkraft, får höja sin röst när han ska höras i bussen, som saknar mikrofon. Han berättar för eleverna om kilowatt och megawatt och om att tornen kommer i platta paket.

– I stället för att transportera runda färdiga torndelar som tar stor plats, görs det som på Ikea och levereras i platta paket och monteras sedan ihop här på plats, säger han.

Varje torn sätts ihop med 18 500 bultar och de blir, när rotorbladen är på plats, 179 meter höga.

Högt uppe på berget stannar bussen, vid torn 3.

– Härifrån är det fantastisk utsikt över parken och omgivningarna när det är klart väder, säger Stefan.

Eleverna får göra ett besök längst ned i tornet. Genom skyddsnätet, som ska se till att man inte får något verktyg i huvudet, ser man 122 meter rakt upp i det konformade tornet.

Linda Olsson går sista året i Fyrvalla och har valt att inrikta sig på energi. Hon är en av två tjejer i sin klass, och vill flytta från Jämtland när hon är färdig med gymnasiet.

– Jag vill jobba med fjärrvärme i Trondheim. Där har de ett litet annorlunda system än i Sverige, och det tycker jag är intressant, säger hon.

50 000 hushåll ska försörjas med el från Mullberget och bygget kostar cirka 1,2 miljarder kronor. Jämtkraft och Skanska, som båda är 50-procentiga ägare i parken, lovar att de jobbar för minsta möjliga miljöpåverkan.

Ägarna lovar också att lokal arbetskraft ska användas i den mån det går.

– Det har fungerat mycket bra. Vi har haft mycket bra folk och det har gått fort, säger Rolf Rubensson, som är projektledare från företaget Jemtska.

Från september 2012, då bygget startade, till i höst har markarbetet gjorts. Då har lokala entreprenörer använts så mycket som möjligt. Nu när själva vindkraftsverken ska byggas används mest internationell arbetskraft.

När allt är klart ska fyra vindkraftstekniker jobba i parken. Alla fyra kommer från vindkraftsutbildningen i Strömsund.