Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Här skedde flest inbrott i Jämtlands län – se kommun för kommun

Bara ett av årets alla bostadsinbrott i Jämtlands län har gått vidare till åklagare. Mer resurser bör satsas anser Villaägarnas riksförbund. Vi gör redan allt vi kan svarar polisen.

Annons

Under årets första fem månader har det varit inbrott i 32 bostäder i Jämtland och Härjedalen, enligt polisen. Drygt 80 procent av polisens utredningar är nedlagda. På grund av att man inte har lyckats binda någon misstänkt till brottet. I bara en utredning anser polisen att de lyckats binda någon misstänkt till inbrottet och skickat vidare utredningen till en åklagare.

Vilket Villaägarnas riksförbunds regionchef inte tycker är bra.

– Det är ju ingen hög prioritet hos polisen för att utreda de här villainbrotten. Det här är ett stort, stort problem för oss, säger hon.

Men det håller inte förundersökningsledare Per Thelin på Östersundspolisen med om.

– Inbrott i villor och lägenheter är ett av de högst prioriterade brotten vi har. Vi gör allt vi kan. Vi samlar spår, vi lägger ut lappar till grannar och knackar dörr där det går. Så det här är ett jätteprioriterat jobb, säger han.

Att få bostadsinbrott klaras upp är inget unikt för länet. Enligt Brottsförebyggande rådet klarades bara fyra procent upp 2014, vilket är en procentenhet mindre än 2013. Det är också en procentenhet mindre än nivån för tio år sedan.

Antalet inbrott i länet har däremot inte ökat de senaste åren, utan snarare minskat. 2011 var det drygt 100 bostadsinbrott i länet, åren därefter 74 respektive 72 och förra året räknade polisen in 70 inbrott.

Men inbrotten har bytt karaktär. Enligt polisen kommer det ligor som gör målinriktade stöldräder där målet är att ta saker som är lätta att sälja vidare.

– Det här är alltså proffs som är ute. Man har handskar på sig, skoskydd, man byter skor och så vidare. Och så just det man tar, alltså saker som är lätta att avyttra och som inte ger några spår.

– Man tar guld, silver och kontanter. Inga skrymmande föremål. En tv tar man inte.

Enligt Per Thelin är de rätt säkra på att det är utländska ligor som är i farten. Eftersom de har lyckats fånga in några och det finns uppgifter om att stöldgods från Sverige säljs på andra sidan Östersjön.

Enligt Brottsförebyggande rådet är svenskarna bra på att polisanmäla bostadsinbrott. Uppemot tre fjärdedelar av alla bostadsinbrott anmäls, en relativt hög siffra jämfört med andra brott. Vilket troligen hänger samman med att det behövs en anmälan för att man ska få ersättning på försäkringen.

Även försäkringsbolaget Länsförsäkringar i Jämtland konstaterar att bostadsinbrotten ändrat karaktär de senaste åren. De ser inte heller någon ökning i antal, men det som anmäls som stulet har ett högre värde. 2013 betalade de ut i genomsnitt cirka 15 000 kronor till försäkringstagare som drabbats av stöld i bostaden. I år är den genomsnittliga utbetalningen uppe på nästan 30 000 kronor.

– När vi har dialog med polisen säger de att det numera själs mycket guld och smycken, som har ett högt värde. Backar man tillbaks tio år då kanske man tog sprit och elektronik i stället, säger riskanalytikern Jan Larsson på Länsförsäkringar i Östersund.

Även Eva Olsson hos Villaägarna har förståelse för att det kan vara svårt att fånga dagens bostadstjuvar. Att deras sofistikerade metoder gör att det är svårt att hitta bevis för inbrotten.

– Polisen måste ha en väldig tur och vara där precis när ett inbrott hänt och få tag på rätt personer, säger hon.

– Många gånger använder de sig ju av vår postgång. De har färdiga kuvert, när de gjort ett inbrott så går de in och lägger det på brevlådan på en gång. Då har de inte tjuvgodset kvar i bilen ens.

Lösningen, eller snarare rekommendationen, för att minska risken för inbrott är densamma. Både från polisen och intresseorganisationens sida.

– Det vi kan råda är att få till grannsamverkan och hjälpa varandra med att vara uppmärksamma på vad som händer och sker. Då har man mer ögon på sitt hus så att säga, säger Eva Olsson.

Hon efterlyser även fler poliser till glesbygdskommuner.

– Det finns ju villaägare som åker runt i bilar och bevakar. Men det är ju hemskt att vi privatpersoner måste ta polisens roll, men som det ser ut i dag finns ju inte den resursen.