Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Här släcktes hoppet om en bättre världsordning

Det finns saker man aldrig glömmer. Mordet på president John F Kennedy är en sådan händelse.

Annons

 Han hade knappt hunnit installera sig och så: Bang, bang, drömmen om en bättre värld försvann mitt i en vinkning inför jublande åskådarmassor längs en bilkortege i centrala Dallas, Texas.

I dag är det 50 år sedan. Ett halvt sekel har gått sedan den 22 november 1963 och amerikanska folket brottas fortfarande med det ouppklarade mordet.

Lee Harvey Oswald greps nästan direkt som misstänkt, men sköts i sin tur av nattklubbsägaren Jack Ruby. Någon regelrätt skyldig person fick USA aldrig tag på. Traumat blev bestående, precis som med vårt Palmemord.

Warrenkommissionens 888 sidor drev året därpå tesen om en ensam galning till mördare, men skepsisen var stor och har med tiden blivit ännu större.

Var Kennedymordet ett beställningsjobb från FBI-chefen J Edgar Hoover, som i Kennedybröderna såg en begynnande maktförskjutning mellan stat, FBI och maffia – en störd jämvikt?

Eller var det maffian direkt? Spekulationerna är många men svaren påfallande få.

Vet gör vi däremot att en 44 år ung John F Kennedy i presidentvalet 1960 tände hoppet i USA. Det fanns en kraft i Kennedy – man såg en möjlig samhällsförändring till det bättre.

Med facit var John F Kennedy och hans justitieminister till bror, Robert Kennedy, inte de söndagsskolepojkar som väljarna trodde. Tvärt om tuffingar och kanske var det deras attityd som någonstans fick andra starka krafter att röja dem ur vägen. Robert gick samma väg under sin presidentvalskampanj i juni 1968.

Mordet på John F Kennedy var som händelse väldigt spektakulär i tv:s barndom. Svartvita, lite suddiga bilder, javisst, men vi fick se bilkortegen. Höra skotten, se hur presidenten dog, följa hans änka Jacqueline Kennedy på väg tillbaka till Washington och så småningom – den starkaste bilden – hur sonen John Jr, tre år, under begravningsakten gjorde honnör för sin far.

Det var bilder så fastetsande, så vitt skilda vad vi fått se dessförinnan. Kennedymordet blev en milstolpe, både politiskt och sett ur ett medialt perspektiv.

Ett rasåtskilt och tudelat Amerika fick i John F Kennedy en hoppets president, men lyckan blev kortvarig. Politiska mord följde sen dubbelt 1968 när hans bror Robert och den svarte medborgarrättskämpen Martin Luther King, båda sköts kallblodigt.

USA och 1960-talet blev ett mörkt kapitel, där Vietnamkriget dessutom plågade landet, ärvt av president efter president.

John F Kennedys största politiska bedrift var Cubakrisen i oktober 1962 då robotlastade ryska fartyg var på väg mot Cuba för att resa kärnvapen mot USA på deras egen bakgård. Aldrig har ett tredje världskrig varit närmre och den gången var Kennedys fasthet orubblig. Han fick Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov att sträcka vapen. Båtarna vände och världen drog en lättnadens suck.