Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hatten av för en lyckosam outsider

Ibland kan idrott växla från grymhet till någonting helt fantastiskt. Fråga Elisabeth Högberg. Skidskytten vet. Hon har gått från spottkopp till hjältinna på ett halvår. I går slog hon sig in i världseliten och livet leker.

Annons

Idrotten växlar ofta ansikte. Inte minst elitidrottare får lära sig ta smällar. När Elisabeth Högberg i våras hamnade utanför skidskyttelandslagets elitgrupper trodde många att hon skulle sluta. Hon som inför OS i Sotji kom att symbolisera de svenska kvinnliga skidskyttarnas tillkortakommanden trycktes gång på gång ner. Hon blev en spottkopp.

Ännu mer efter att hamnat utanför "det nya landslaget". När chocken lagt sig knöt hon ändå näven och körde på själv.

I går visade hon upp en sida vi aldrig sett förr. Hon blev nia totalt – en dröm gick i uppfyllelse. Plötsligt var hon svensk hjältinna. Alla ville höra om förvandlingen. Om hur det var att gå från 36:e plats här i Östersund ifjol till nionde och personbästa med råge.

Själv tittade hon upp mot resultattavlan och bara log. Lycklig över att visat omvärlden att de/vi hade fel. Hon tar inte ordet revansch i sin mun. Nej det är inför sig själv som det är så underbart att äntligen få göra ett gångbart resultat.

Sådana här sannsagor med positiv anklang är idrotten när den är som bäst. Vi beundrar outsiders och "Bettan" Högberg är en typisk sådan.

Nu kanske Ni tycker att här gnälldes det över Fredrik Lindströms femteplats i onsdags medan Elisabeth Högberg höjs till skyarna som nia. Fast utgångspunkterna är högst olika. Och är det någonting som svenskt skidskytte nu så innerligt behöver, så är det en ny svensk tjej som kan konkurrera.

"Bettan" blir knappast någon ny Helena Ekholm, men hon har gjort stora framsteg och förtjänar beröm för det. Bortom rampljuset blev Mona Brorsson 31:a, men med bara två bom. Hon saknar rutin, men är en fena på skjutvallen. Sjua totalt av hela fältet i den delen av detta mycket komplicerade hantverk.

Annars var det som väntat. Darja Domracheva och Kaisa Mäkäräinen som gjorde upp. Vitryskan 15 sekunder snabbare, en marginal finskan tappade helt och hållet på vallen. Där är hon långsam. Lika saktfärdig som hon är snabb i spåret. Det är egentligen inte klokt vad mycket bättre tätduon är på skidor mot alla andra i startfältet. De står i särklass.

Vikten av nya stjärnor kan inte nog betonas för hela konceptet svenskt skidskytte. Det kom runt 3 000 på herrtävlingen i onsdags. Då hade vi Fredrik Lindström. Damtävlingen ett dygn senare drog kanske bara en tredjedel.

Publiksiffran var en flop. Men det går inte tjata om det heller dag efter dag. Publiken vill ha blågula vinnare och sådana har vi inte ännu därför stannar de också hemma. Svårare än så är nog inte det här.