Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hemvärnet kan få ny roll

Annons

För några veckor sedan kom försvarsberedningens rapport om Sveriges framtida säkerhets- och försvarspolitik. Man frestas nästan att utropa ”äntligen”.

Detta ”äntligen” betingas av det nytänkande som kan utläsas av vissa formuleringar i rapporten speciellt med fokus på Hemvärnets ökade roll och betydelse.

Förutom skyddet av territoriet ska hemvärnet även ha som huvuduppgift att ”stödja det civila samhället”, och som exempel på detta nämns att bistå polisen med ordningshållning vid avspärrningar, trafikregleringar etcetera.

Detta är smått revolutionerande med tanke på det trauma som funnits i Sverige i över 80 år sedan Ådalshändelserna 1931, då militär trupp öppnade eld mot fredliga demonstranter.

De senaste 20 åren har frågan aktualiserats med jämna tidsintervaller, men alltid avvisats.

Jag har själv varit med och pläderat för ett nytänkande dels som ledamot av riksdagens försvarsutskott i åtta år, och även i rollen som riksförbundsordförande för hemvärnsbefälen och som ledamot av hemvärnets centrala förtroenderåd.

Frågan har varit uppe till diskussion och behandling på åtskilliga kongresser och rikshemvärnsstämmor men bedömts alltför kontroversiell av nämnda historiska skäl – vilket i och för sig är fullt förståeligt.

I dag kan vi kanske lämna den historien bakom oss och bejaka att hemvärnets resurser materiellt och personellt bör kunna användas även i fredstid till stöd för samhället – allt annat vore slöseri med både resurser och kompetens.

Efter de senaste försvarsbesluten med nedläggning av förband och utbildningsplatser är hemvärnet den del av försvarsmakten som fortfarande finns representerad i alla län och över hela Sveriges yta.

Förvarsberedningen föreslår också att hemvärnet ska vässas militärt med tillförsel av granatkastarsystem och burna luftvärnssystem. Dessutom ska hemvärnet stärka förmågan att agera i bataljonsförband – i dag är hemvärnets operativa förmåga koncentrerad till plutons- och kompaninivån.

Beredningen föreslår också att hemvärnet ska kunna bedriva egen lokal utbildning omfattande fyra–sju månader. Det känns nästan som ett återinförande av en frivillig värnplikt.

Försvarsberedningens betänkande ska ligga som grund till riksdagens försvarsbeslut 2015 och nu är det upp till den politiska nivån – partier, regering och riksdag – att hantera frågan.

Beredningen öppnar upp för ett nytänkande, och nu finns chansen att åtgärda en del av de problem som det senaste årtiondets försvarspolitik genererat.

Erik A. Egervärn

f d ledamot av riksdagens försvarsutskott och f d ordförande för HBR (Hemvärnsbefälens riksförbund)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel