Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hibo kämpar för att få hem sin dotter

I november förra året flydde Hibo Rooble från Somalia. Då var hon sjuk och hade ingen möjlighet att få med sin sexåriga dotter Hoodo.
– När jag tänker på henne kan jag inte äta eller dricka och jag sover dåligt på nätterna.

Annons

Tjugotreåriga Hibo Rooble plockar fram te i sin lägenhet i Föllinge. Hon har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige och läroböckerna från SFI-kursen ligger på köksbordet. Men det är inte lätt att fokusera på studierna.

– Om någon frågar mig om Hoodo så gråter jag alltid i hjärtat. Om inte min dotter kan komma hit tror jag inte att det går att leva längre, säger hon till en vän som tolkar vårt samtal.

Hennes dotter Hoodo har nu flytt från Somalia tillsammans med sin mormor över gränsen till Etiopien. Där mår de efter omständigheterna bra, berättar Hibo Rooble, som har telefonkontakt med sin familj ibland. Hoodos pappa lever inte längre och enligt FN:s barnkonvention har mor och dotter rätt att återförenas. Den processen går trögt och hon får stort stöd av vännerna Lars och Gullan Eliasson som bor i Föllinge.

– Man kan inte hantera människor på det här viset. Hur ska hon kunna sitta och lära sig "Ett bord, en flicka, en blomma" och ständigt ha sin flickas väl och ve i huvudet? säger Lars Eliasson.

Hibo Rooble har haft kontakt med flera myndigheter sedan hon kom till Sverige. I en intervju hos Migrationsverket berättade hon om sitt liv och flykten från Somalia. Hennes historia vägde tungt och hon fick sedan ett uppehållstillstånd här. Därefter har hon varit i kontakt med Skatteverket.

– Dom frågade om allt och jag svarade sanningen om mitt liv i Somalia. De accepterade allt och trodde mig.

Men när jag sa att min dotter är kvar så tror de mig inte. Varför gör de så? Varför tror de mig inte? Varför tror de inte att jag har en dotter? säger Hibo Rooble.

Skatteverket skriver i ett beslut att de inte kan godkänna familjerelationen eftersom de inte fått se någon id-handling som kan styrka dotterns identitet. Därefter skriver myndigheten att de inte kan godkänna dokument från Somalia på grund av risken för förfalskningar.

– Det är ett typiskt moment 22-läge. Alla dörrar är stängda bara för att hon är från Somalia. Jag förstår inte varför det ska vara så, säger Lars Eliasson.

I stället har Hibo Rooble föreslagit att dottern skulle kunna göra ett DNA-test på den svenska ambassaden i Addis Abeba i Etiopien. Men inte heller ett sådant test skulle godkännas av Skatteverket. Det skriver Förvaltningsrätten i sitt beslut.

– Det är skamligt. Jag hörde på nyheterna att en person blev fälld till livstids fängelse för att fingeravtrycken fanns på en patron. Här är det fråga om ett DNA-test mellan en biologisk mor och en biologisk dotter och man godtar inte det, säger Lars Eliasson.

Hibo Rooble har även ansökt om att få ett rättsligt biträde men förvaltningsrätten gav henne avslag.

– Om inte en ensam somalisk kvinna som inte talar svenska har rätt att få den hjälpen, vem ska då ha det? säger Gullan Eliasson.

Lars och Gullan Eliasson vill inte svara på hur många timmar de har lagt ner för att hjälpa Hibo Rooble. Att döma av de hundratals papper som ligger på bordet så är det en hel del. Men nu har paret kört fast och efterlyser hjälp av någon som har koll på juridiska frågor.

– Vi har arbetat efter vår förmåga men det är svårt att som enskild liten person slåss mot myndigheter och deras möjligheter att hänvisa till paragrafer hit och dit, säger Lars Eliasson.

Hibo Roobles fick hjälp att överklaga och nu har ärendet kommit till Kammarrätten som nyligen meddelade sin dom. "Kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd. Förvaltningsrättens avgörande står därför fast."

– Två korta meningar som förstör ett helt liv för en förtvivlad mamma, säger Gullan Eliasson.

Nu ska diskrimineringsombudsmannen få bekänna färg liksom EU-organen och i slutändan FN där man hanterar de mänskliga rättigheterna, enligt Lars Eliasson.

– Jag tycker att hon är diskriminerad som kvinna, för att man tror inte på henne. Jag skäms inför kallsinnigheten från de svenska myndigheterna, säger han.