Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Historisk klimatstudie

För att bättre förstå vad som styr jordens föränderliga klimat jobbar forskare med provtagning på Storsjöns is.
– Vi lever i en värmetid mellan istiderna nu men har inte skapat växthuseffekten utan snarare förstärkt den, säger Dan Hammarlund.

Annons

En dryg kilometer ut på Storsjöns is, i höjd med Vällviken, har ett internationellt forskarlag slagit läger. Med en specialbyggd rigg sänker man ner en borrkärna till sjöbotten för att samla sedimentprover.

– Ska vi förstå de naturliga klimatvariationerna måste vi använda oss av våra naturliga klimatarkiv så som sjösediment, säger Dan Hammarlund som är professor i kvartärgeologi vid Lunds universitet.

– Här i Storsjön får vi upp sedimentprover som går tillbaka cirka 10 000 år, då den här trakten blev isfri.

Rent praktiskt går provtagningen till så att man borrar sig ner i sjöbotten och får upp ett två meter långt plaströr med bottensediment.

Likt årsringarna på ett träd kan man sedan datera och analysera bottenprovet, där varje millimeter ungefärligt representerar ett år.

– Med meteorologiska tidsserier och historiska dokument kan vi bara se hur klimatet förändrats några hundra år tillbaka i tiden. Fördelen med sedimentprover är att vi kan få riktigt långa tidsperspektiv, säger Dan Hammarlund.

Storsjön lämpar sig bra för den här typen av forskning. Den har en snabb avrinning, en bra genomströmning och en kalkrik berggrund.

I höstas for forskarlaget runt sjön i båt och mätte sedimentdjupet på botten med hjälp av en seismisk apparatur, vilket resulterade att man nu hamnat på den aktuella platsen utanför Vällviken.

– Sedimentlagret är sju meter djupt här, berättar Dan Hammarlund medan isen sjunger under fötterna men han försäkrar att den håller.

– Det är mycket lättare att jobba på isen än från en båt.

I bottensedimentet registreras vår klimathistoria förvånansvärt detaljerat. Analysmetoderna innefattar stabila isotoper och genom att titta på exempelvis blyförekomsten i proverna kan man tydligt se hur Romarnas och Grekernas aktiviteter vid tiden för Jesu födelse satt sina spår i klimathistorien.

Även Sveriges stormaktstid och vår övergång från blyad till blyfri bensin syns tydligt i proverna.

– Alla våra gamla synder finns registrerade i sedimentet.

De senaste årens klimatdebatt kring människans inblandning i den globala uppvärmningen har satt klimatforskningen i fokus. Det är något som även Dan Hammarlund har märkt av i sin forskning.

– Vi har fått ökade anslag de senaste åren och Sverige ligger ganska långt fram i den paleoklimatologiska forskningen.

Den svensk-franska forskningsexpeditionen som nu samlar sedimentprover ur Storsjöns djup har ett omfattande arbete framför sig.

Flera hundra kilo sedimentprover ska analyseras och de vetenskapliga slutsatserna dröjer.

– Ett par dagar i fält ger månader av analysarbete och resultaten av forskningsarbetet kommer i slutändan att publiceras i vetenskapliga tidskrifter, säger Dan Hammarlund.