Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hon protesterade på planet

Vänsterpartisten Malin Björk protesterade mot deporteringen av Ghader Ghalamere, och bad sina medpassagerare att inte knäppa sina säkerhetsbälten på planet.

Annons

Malin Björk är förstanamn på Vänsterpartiets lista till EU-parlamentsvalet.

Hon har varit i Jämtland och valarbetat och skulle i morse flyga med planet, där Ghader Ghalamere skulle deporteras.

– Det var mycket obehagligt, säger Malin Björk om situationen.

Hur uppfattade du stämningen bland de övriga i kabinen?

– Obehag. Många är ju själva föräldrar, och kan sätta sig in i hur det skulle vara att slitas från sina barn.

Tidigare på morgonen hade hon blivit informerad om mannens fall av organisationen Ingen människa är illegal.

Innan planet skulle lyfta ställde sig Malin Björk upp i planet.

– Jag ställde mig upp och bad att vi inte skulle lyfta med honom i planet, säger hon.

Hon berättade kortfattat om mannens bakgrund och bad de andra i planet att inte knäppa sina säkerhetsbälten.

– Att vi bara, väldigt lugnt, inte skulle knäppa våra bälten. Att det är något som vi kan bidra med, så att de kan utreda mannens fall mer.

– Många på planet hade ju sett de som var på flygplatsen för att stötta mannen, och de förstod allvaret och obehaget i det.

– Man ska ha respekt för myndigheters agerande, men ibland är det rätt att agera på ett värdigt sätt.

Var det andra som ställde sig upp?

– Det var inga som ställde sig upp, de som tyckte att deporteringen var orimlig satt kvar och valde att inte knäppa sina bälten. Det var inget tumult av något slag. Jag tycker att det var en värdig markering.

– Sedan förstod jag – när det kom några personer från Migrationsverket och pratade med personalen i cockpit – att de bestämt sig för att inte ta med mannen.

Efteråt upplevde hon en lättnad bland i kabinen, både bland passagerare och kabinpersonal.

Mannen togs alltså aldrig ombord på planet, enligt Malin Björk.

– Om han hade tagits på – och gjort motstånd – hade säkert piloten tagit beslutet att inte flyga, av det skälet.

Hon tycker att deporteringen är orimlig.

– Man vill att han ska åka till Iran för att söka anhöriganknytning. Men han har två små barn här. Man bör ompröva beslutet.

Varför är deporteringen orimlig?

– Därför att familjeåterförening är en mänsklig rättighet. Det här är inte i hans barns intresse.

– Man ska inte separera föräldrar från sina barn, det går emot FN:s barnkonvention. Men familjeåterförening verkar ha blivit något förhandlingsbart.

Ska inte lagen ha sin gång?

– Fast ibland uppstår ju sådana här komplicerade fall, säger Malin Björk och berättar att Ghader kommer ifrån Iran, har fått flyktingstatus i Turkiet, och nu ska skickas till Iran för att därifrån söka uppehållstillstånd i Sverige på anhöriganknytning.

– Jag förstår att det är en komplicerad situation och att olika regler kommer i konflikt med varandra. Men i sådana komplicerade fall bör man ta till det övergripande – som FN:s barnkonvention – och se till det bästa för barnen.