Hon skrev boken om självmordet i Krokom

Journalisten Elinor Torp har varit i Östersund många gånger. Hon följde rättegången om självmordet i Krokom och har lärt känna Lasse Perssons familj.

Alldeles nyligen föreläste hon för skyddsombud från fackförbundet Byggnads. Bara män. De öppnade sig och grät när de berättade om egna erfarenheter av mobbning på arbetsplatserna. Inte om farliga höjder och bristande fallskydd, utan om övermänsklig press och mobbning.

Att det var Elinor Torp som föreläste har att göra med hennes aktuella bok om Sveriges mest uppmärksammade mobbningsfall. ”Jag orkar inte mer. När jobbet skadar själen”, Atlas förlag.

Socialsekreteraren Lasse Persson från Oviken begick självmord våren 2010 efter en process som hans änka har beskrivit som en förtvivlad förvandling av en stark och glad man.

Familjen samlade ihop all den dokumentation som behövdes för att åklagaren Åse Schoultz skulle kunna väcka ett unikt åtal om vållande till annans död via brott mot arbetsmiljölagen, ett åtal som spridit historien om den empatiske och engagerade socialsekreteraren i hela Sverige.

Lasse Perssons familj ville att hans öde skulle kunna hjälpa andra, och nu finns den bok som plågsamt beskriver alla de förödande beslut, handlingar och ickehandlingar som ledde fram till hans död.

– Jag ville tränga in i historien för att verkligen förstå vad som hade skett, säger Elinor Torp.

Det var när hon jobbade på boken ”Döden på jobbet”, om dödsolyckor orsakade av fysiska skador, som hon första gången fick höra talas om fallet i Krokom.

– Jag var hos åklagaren Stig Andersson i Östersund som hade hand om arbetsplatsolyckorna. Vägg i vägg jobbade Åse Schoultz som precis hade fått in ärendet om Lasse Persson. Hon funderade på att väcka åtal och i så fall skulle det bli första gången psykosocial arbetsmiljö prövades juridiskt. Jag erkänner att jag var tveksam, men självmordet, eller Lasses djupa depression, hade klassats som arbetsskada och det fanns ett styrkt läkarutlåtande om att dödsfallet hade med jobbet att göra.

– Sedan kunde jag inte släppa historien.

Elinor Torp har beskrivit de händelser på socialkontoret i Krokom som steg för steg ledde till självmordet. Eftersom det rent juridiskt endast gick att åtala två personer, som nu är friade men utköpta, blev det inte lika mycket fokus i nyhetsrapporteringen som i boken på att det handlade om en hel chefsgrupp, deras inbördes relationer, bristande chefsstöd, utbrändhet, organisationsfel och kompetens.

– Det jobbigaste med boken var mina träffar med en av cheferna. Den här historien är en tragedi på så många plan. Nu är nästan alla som finns med i boken borta från kommunen.

Vad är det du har förstått när du trängde in i historien?

– Att HR-funktionen i arbetslivet har fått en helt förändrad roll. Personalchefer ingår i ledningsgruppen och har ett budgettänk nu. De kan för lite om arbetsmiljö, fast de ger sken av det. Anledningen till att det gick illa i Krokom var den arbetsrättsliga hanteringen. De försökte avskeda Lasse. Det var kallsinnigt gjort.

I din bok framkommer att kommunen såg utköpen av anställda som en kraftmätning mellan fack och arbetsgivare. Vad säger du om det?

– Den svenska modellen sätts ur spel och man frångår lagen om anställningsskydd på det sättet. Eftersom Kommunal är svagt kan undersköterskor få två månadslöner för att sluta medan akademiker får mer. Men det ska inte handla om en kraftmätning, går man till AD med ett avsked handlar det inte om tyckanden. Har man jobbat 16 år får man 32 månader till exempel.

Försöket att få två chefer fällda för brott mot arbetsmiljön lyckades i tingsrätt men inte i hovrätten. Högsta domstolen valde att inte pröva fallet trots att experter på området trodde att det skulle tas upp?

– Det var förvånande. Arbetsmiljöverket hade räknat med det och det hade behövts ett rättesnöre att gå efter, men fallet har ändå lett till förändring. Det har kommit nya föreskrifter kopplade till arbetsmiljölagen som träder i kraft i mars. De beskriver att mobbning på jobbet beror på organisationsbrister, slimmad bemanning, och bristande socialt stöd. Mobbning uppstår inte utan orsak.

Hur skulle det som hände ha kunnat förebyggas?

– Genom att hantera sådana här ärenden som arbetsmiljöproblem och inte dumpa ”problemet”, individen, hos företagshälsovården och säga att det är ”ditt fel”.

– I de flesta fall finns det en förklaring till att en människa börjar bli besvärlig. I det här fallet hade Lasse blivit vingklippt. Han fick inte längre utöva sitt yrke som socionom och hjälpa missbrukare att vända sina liv. I stället mättes hans arbete i pengar. Socialsekreterare som gör ordentliga utredningar kostar för mycket pengar för kommunerna, men vad kostar det inte skattebetalarna att hålla på att köpa ut chefer och ”besvärliga” medarbetare? Man förvandlar alltså arbetsmiljöproblem till arbetsrättsliga ärenden där människor som är det minsta utanför ramen avskedas eller köps ut, det är ett ganska osvenskt sätt. Det har blivit en juridicering där parterna kör upp lagparagrafer i ansiktet på varandra i stället för att mötas i samförstånd och organisatoriska problem individualiseras.

Tror du på en förändring?

– Ja, det var därför jag skrev boken. Jag hoppas att samhället ska börja prata om jobbskadorna på själen.

Fotnot: ÖP har tidigare berättat att 64 medarbetare köptes ut mellan 2000 och 2013 i Krokom för totalt 4,3 miljoner kronor. Avgångsavtalen låg på allt från 20 000 kronor till 800 000 kronor. Hälften var anställda vid socialförvaltningen.

Läs också: PREMIUM ”Lasse var chanslös”.

Kris i Krokom efter domen

Förtroendet för cheferna kvar trots domen

PREMIUM: Ingeborg tog strid när Krokoms kommun försökte bli av med henne

PREMIUM: Personalchefen om utköpen: ”Ett led i rehabiliteringen”

Så får du tillgång till allt på op.se: Här kan du läsa om hur du gör för att läsa premiumartiklar