Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Horan och Madonnan är tillbaka i politiken

Både hos de politiska partierna och i fikarummen används kvinnor som har fel sorts sexualitet för att plocka poäng för den egna moraliska överlägsenheten.

Annons

Paradise Hotell är den kontroversiella relationssåpan från USA som funnits i en svensk version sedan 2005. Programmet går nu in på sin sjätte svenska säsong som startade på TV3 i måndags. En av deltagarna är en kvinna från Östersund, vars självrapporterade största intresse i livet har väckt precis den typen av uppmärksamhet som kanalens ledning förmodligen hoppades på.

Man behöver inte besöka särskilt många fikarum på svenska arbetsplatser för att förstå varför program som Paradise Hotel får bra tittarsiffror. Svenskar älskar att vältra sig i den skräckblandade förtjusningen som programmet väcker.

Att håna och förfäras över andra människors bristande moral och hämningslösa uppförande slutar visst aldrig vara roligt. Dessutom är det fortfarande så pass fascinerande med unga kvinnor som är sexuellt aktiva och vågar prata om det. Sex ska i det svenska folkhemmet alltid på något mystiskt vis finnas där, och vara bra, och rätt och fint och naturligt, men man får inte tycka om det för mycket och på fel sätt.

Jakten på dessa felaktiga varianter uttrycks inte bara genom nedlåtande kommentarer om unga dokusåpadeltagare utan har denna valrörelse rört sig ovanligt mycket på högsta politiska nivå.

Socialdemokraternas riksdagsledamot Veronica Palm utvecklade i en intervju med Aftonbladet i maj partiets förslag om att lagstifta mot sexistisk reklam. Givetvis utan att kunna ge någon definition på vad som är att anse som sexistiskt eller inte. Hon menar där att det är ett folkhälsoproblem att det finns löjlig reklam som slänger in attraktiva kroppar i tid och otid i försök att öka sin försäljning. Vem Socialdemokraterna menar har facit på vilken sorts nakenhet som är dålig nakenhet i det offentliga framgår inte.

Även Feministiskt initiativ var i hetluften tidigare i somras över ett påstått förbud mot pornografi. De tog sedan avstånd för att de skulle vilja ha ett sådant, men det finns flera förslag som ändå pekar åt det hållet, exempelvis vill partiet verka för att strippklubbar förbjuds. Oklart varför och om det även ska gälla populära alternativa klubbar som har fetisch- och burlesqueuppträdanden.

Samma typ av moralistisk populism som får politiker att lägga fram den här typen av förslag får oss att förfäras över kvinnor som har sex i dokusåpor.

Fel, fult och för mycket. Samtidigt kan vårt rättssystem fortfarande inte hantera sexuella övergrepp på internet med stulna privata bilder som läggs ut mot offrets vilja.

Att peka finger på de syndiga kvinnorna som handlar av fri vilja fungerar alltid och avleder uppmärksamheten från de som behöver samhällets skydd när de utsätts ofrivilligt.