Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hotet mot Bengard blev en vändpunkt

En av fem förtroendevalda utsätts för hot, våld eller trakasserier. För två år sedan möttes Terese Bengard av en hotfull kommentar på Östersunds-Postens webbsida.
– Jag kan ta mycket skit och kritik, men någonstans går gränsen, säger hon.

Annons

20 procent av förtroendevalda i Sverige utsattes för hot, våld eller trakasserier under 2012, enligt Brottsförebyggande rådet. Det vanligaste är att de får hot eller trakasserier via sociala medier. Särskilt utsatta är kvinnor med någon form av ordförandepost.

Sedan sommaren 2010 är Terese Bengard kommunalråd i Ragunda kommun och stundtals har den politiska debatten varit hård. Det var i samband med en diskussion om nedläggning av en skola och ett äldreboende som hotet kom.

– Det hade varit en del innan, men inte i skrift på en tidnings hemsida. Jag vet att hade varit en del skrivet i slutna facebookgrupper, men inget som nått mig direkt, säger hon.

Händelsen polisanmäldes och det framkom vem det var som hade skrivit hotet. Enligt Terese Bengard blev händelsen en vändpunkt.

– Hur konstigt det än kan låta gjorde den här händelsen att samtalstonen ändrades. Många insåg att det här inte var okej.

Det finns en risk att människor avstår från att ta politiska uppdrag och att förtroendevalda väljer att hoppa på grund av de blir trakasserade och hotade, enligt Anders Knape som är ordförande i organisationen Sveriges kommuner och landsting. Det är en oro som Terese Bengrad delar.

– Det är nog utsatt att vara politiker som det är i dag. Och om man dessutom ska tolerera hot och trakasserier mot förtroendevalda blir det ett demokratiproblem i förlängningen. Därför är det viktigt att prata om de här frågorna, säger hon.

– Egentligen handlar det om vilket samhälle vi vill ha. Om vilket civilkurage gemene man har och om hur man pratar om politiker. Jag tror vi ska fråga oss vilken sorts politiker vi vill ha. Att de faktiskt kan känna och tycka utan att råka illa ut.

Enligt Brottsförebyggande rådet är det ovanligt att hot och trakasserier mot förtroendevalda polisanmäls. Den vanligaste anledningen till att kvinnor inte gör en polisanmälan är att de tror att utsattheten ingår i uppdraget och för männens del att de inte tror en polisanmälan leder någonstans.

Hos polisen i Jämtland är det ovanligt att de får in anmälningar från politiker.

– Jag är förvånad över att vi inte får in fler. Men vi försöker uppmana politiker, som upplever trakasserier och hot, att de ska anmäla det till oss, säger Håkan Jonasson, chef vid polisen i Östersund.

Trakasserier faller in under brottsrubriceringen ofredande och Håkan Jonassons uppmaning är att polisanmäla allt.

– Även om man inte tror att det kan leda till någonting så kan det leda till bevis och binda någon till brott, säger han.

För enligt Håkan Jonasson är det vanligt att de som trakasserar inte bara gör det vid ett tillfälle och på en plats. I synnerhet om det sker via sociala medier.

Läs också:

Så skyddar kommunerna de förtroendevalda