Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hund på krogen: "Det funkar inte alls"

I förra veckan hade ÖP en artikel om hundar som potentiella krogbesökare. Texten fick allergologen Catrin Holgén att reagera:
– De åtgärder artikeln föreslår fungerar inte alls, säger hon.

Annons

Catrin Holgén är således läkare och allergolog. Som sådan behandlar hon personer som drabbats av allergier och främst handlar det om barn.

– Jag träffar ofta familjer där ett barn blivit pälsdjursallergiker. När de får beskedet kommer de med olika förslag för att slippa göra sig av med husdjuret. Kanske barnet och hunden kan hålla till på olika våningar?

– Men det fungerar inte alls. Det här är ämnen som är luftburna, därför måste man sätta gränsen vid ytterdörren. Innanför den kan antingen den allergiska eller husdjuret befinna sig, menar hon.

I ÖP:s artikel föreslogs att restaurangerna skulle kunna ha olika avdelningar, men det är därför inte den allergiska betjänt av.

Just pälsdjursallergiker kan bli väldigt allvarligt sjuka och har de inte tillgång till sitt kortisonspray när problemet sätter in, kan de hamna i ett livshotande tillstånd.

– Själv har jag inget emot hundar, men man skulle kunna tänka sig en uppdelning där vissa restauranger tillåter hundar medan andra inte gör det. Då kan allergikerna själva välja vart de vill gå, konstaterar Catrin Holgén.

Men man kan inte ha både allergiker och pälsdjur i samma lokal.

– När det gäller att flytta till ett nytt boende så har vi tumregeln att där det bott en hund måste man vänta i ett år. Där det bott en katt måste man ta till hela fem år, förklarar Catrin.

De partiklar som allergiker är känsliga emot letar sig in i golvspringor och andra utrymmen, som man inte kommer åt vid normal städning.

10 procent av befolkningen har någon form av allergi. Det innebär att deras immunsystem reagerar mot något, som exempelvis pälsdjur. Att patienterna oftast är barn beror på att ju längre upp vi kommer i åldrarna, desto svagare blir immunsystemet.

Av offentliga inrättningar är det således minst känsligt i äldreboenden. Där jobbar man ju också organiserat med terapihundar och även katter, som gamlingarna får umgås med.

Men hur allergisk man än är löper man i alla sammanhang risken att möta ledarhundar eller servicehundar. Där ställs två handikapp mot varandra och det får allergikerna förhålla sig till.