Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur farligt är det nya viruset?

Ännu en gång skakas världen av rapporter om ett nytt influensavirus. Men hur farligt är det egentligen?

Annons

Viruset tycks ha en märklig genetisk sammansättning. Fast det behöver inte betyda att riskerna för en allvarlig pandemi ökar, enligt experter.

Som alltid numera när larmet går om influensavirus tänker vi på spanska sjukan 1918–1920, den värsta pandemi som drabbat världen sedan digerdöden på 1300-talet.

Mellan 20 och 50 miljoner människor i världen dog i sviterna efter sjukdomen – i Sverige dog 35 000 människor – och sedan dess har det funnits oro för att historien ska upprepas.

orsakades av ett osedvanligt potent influensavirus av så kallad Ha-typ. Alla pandemier som grasserat i världen sedan slutet av 1800-talet, inklusive asiaten 1957 och Hongkonginfluensan 1968, har orsakats av bara tre olika virustyper: H1, H2 och H3.

Det beryktade H5N1-viruset som ligger bakom den beryktade (men inte längre så fruktade) fågelinfluensan, tillhör en annan typ vilket framgår av beteckningen.

är så kallade influensa A-virus. Deras klassificering i olika typer grundar sig på ytstrukturen hos deras proteiner, hemagglutinin (H) och neuraminidas (N).

Det nya viruset från Mexiko är ett H1N1-virus. Det har med andra ord likheter med viruset bakom spanska sjukan. Men det är i sig inte särskilt oroande. H1N1 är vanligt förekommande och en av de virustyper som orsakar vår vanliga vinterinfluensa.

Det är också vanligt förekommande bland tamsvin och tamfåglar. Nya stammar av viruset uppstår ofta i grisbesättningar, och det misstänks därför att viruset i Mexiko har sitt ursprung i en sådan besättning – därav namnet svininfluensan.

Men sambandet är inte klockrent. Det har inte gått att spåra smittkällan och några utbrott bland svin har inte rapporterats.

Dessutom antyder de första analyserna av viruset att det rör sig om en mycket ovanlig hybrid. Det genetiska materialet tycks ha fyra olika källor.

Enligt experter vid den amerikanska smittskyddsmyndigheten Centers for disease control (CDC) rymmer viruset gener som härrör från virusstammar med ursprung hos 1) nordamerikanska tamsvin, 2) asiatiska tamsvin, 3) nordamerikanska tamfåglar, 4) människor.

Hur detta har gått till är okänt. Experterna vid CDC säger att kombinationen är ”mycket ovanlig”. Den gör också att det i dagsläget är mycket svårt att bedöma hur farligt viruset är. Ingen vet ännu hur många som dött i Mexiko. Inte heller vet man hur många som insjuknat, och följaktligen är det okänt hur dödlig sjukdomen är.

sjukan svepte runt jorden var dödligheten hög. Då dog en person av femtio som smittades. Kan detta upprepas?

Nej, sannolikt inte, hävdar den amerikanske evolutionsbiologen Paul Ewald vid Amherst College. Han menar att man måste se till vad som är mest fördelaktigt för viruset för att kunna ge prognoser.

Ett virus är bara en bit naken arvsmassa i ett proteinhölje, men precis som bakterier, djur och växter styrs det av evolutionära krafter. Bara under mycket speciella omständigheter, som när miljoner soldater låg tätt packade i skyttegravar och på fältsjukhus under första världskriget, är det fördelaktigt för ett influensavirus att vara extremt aggressivt och dödligt.

Oavsett vilket virus det rör sig om tror Ewald att dödligheten kommer att ligga runt en död per tusen smittade vid kommande pandemier – helt enkelt därför att det är den nivå som bäst gagnar viruset. (TT)

Mer läsning

Annons