Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur ska kärnkraften ersättas?

Annons

Uppenbarligen kan man se lite annorlunda på hur vår framtida elförsörjning ska lösas.

Lägga kraft på att debattera avvecklingen av dagens kärnkraft och/eller diskutera hur den ska ersättas när den av åldersskäl i alla fall börjar avvecklas inom 10–15 år.

Det handlar trots allt om hela 60 terawattimmar, cirka 40 procent av vår totala elproduktion.

En kontrollstation av läget kommer nästa år, men industrin och branschorganisationer kräver redan nu långsiktiga beslut med stor politik enighet.

Hur ska då kärnkraften ersättas? Ja, kanske med kärnkraft, kanske till viss del. Precis som inom alla energiområden pågår här forskning över hela världen.

Om forskarna lyckas nå praktisk tillämpning av reaktorer vars säkerhet utesluter härdsmältor, är man en bit på väg.

Vidare krävs reaktorer som kan använda redan använt bränsle och då reduceras lagringsvolymen från 95 till 5 procent. Alltså en helt ny situation.

Ett nytt uranhaltigt bränsle, torium, finns på nära håll i Norge som har stora fyndigheter. Det kan ligga ett värde i att följa utvecklingen även när det gäller kärnkraften.

Vindkraften är etablerad med stöd från elcertifikaten med cirka 30 procent av produktionskostnaden. Elpriset ligger för närvarande så lågt att vindkraften med knapp nöd är lönsam.

Vid kontrollstationen nästa år är det rimligt att vänta justeringar av certifikatsystemet, som med nuvarande regler ska börja avvecklas 2020 och helt avslutas 2035.

För att belysa den volym som ska ersättas, 60 TWh, behövs det 240 vindkraftsparker av Havsnäs format till en total kostnad av 350–400 miljarder kronor.

Solenergin har svårt att hävda sig utan extra statligt stöd. Här pågår forskning för en teknik som bättre än idag kan omvandla solens strålar till elektrisk ström.

Ett inte särskilt uppmärksammat problem med solen är att den över året ger en mycket ojämn produktion där månaderna november–februari ge ett blygsamt tillskott.

Här krävs pengar till forskning och mindre till utbyggnad av ännu inte gångbara system, som skulle kräva 1 000 miljarder kronor för att ersätta kärnkraften. Därtill behövs 4,2 miljoner hustak, med 99 kvadratmeter solceller vardera.

De här raderna uttrycker endast en förhoppning om att 60 TWh är en produktion så omfattande och kostsam att den snart måste etableras i vår samhällsplanering på alla tänkbara plan.

Det är kanske vårt största industriella projekt under de kommande 20–30 åren och där den rent fysiska planeringen i landskapet kan bli en stor utmaning.

Bengt "Byssa" Byström

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons