Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I landsbygdens dimma döljs allt från jordbruk till gruvor

LRF Jämtland producerade i samband med striden om landsbygdsprogrammet i höstas en fin kortfilm med titeln "De försvunna 500." I den finns en replik som fångar svenskt lantbruks dilemma: "För föryngring krävs framtidstro."

Annons

I övermorgon startar LRF sin valkampanj med en paneldebatt i Västerås. "Låt oss göra valet 2014 till ett landsbygdsval!" utropar LRF inför evenemanget i vilket bland andra landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) och ordföranden i Miljö-och jordbruksutskottet Matilda Ernkrans (S) deltar.

Vore det för mycket begärt att Lantbrukarnas riksförbund i stället ville göra valet 2014 till ett lantbruksval?

Alla gillar ju landsbygden. Den har fått ett eget departement – det före detta Jordbruksdepartementet vars omdöpte minister inför namnbytet bedyrade att detta inte alls innebar en nedprioritering av lantbruket: "Nej, tvärtom. Lantbrukarna är förtagarmotorn på landsbygden, som är beroende av att villkoren på landsbygden blir bättre. Jag är tydlig med att jag vill öka konkurrenskraften för jordbruket."

I själva verket berodde namnändringen på att politiken behövde förtydligas, menade Eskil Erlandsson: Regeringen "synliggör alla företag, jobben och möjligheterna på landsbygden."

Det säger åtskilligt om den svenska debattnivån att namnbytet gick igenom helt utan diskussion. Förtydligande? Med tanke på den entusiasm hela regeringen visar inför gruvnäringen blir frågan om den också med tiden ska rymmas inom Eskils fögderi?

Med namnbytet missade regeringen tillfället att synliggöra den självklara kopplingen mellan jordbruk och livsmedel. En koppling de allra flesta västeuropeiska länder har i sina namn på motsvarande departement: Landbruks- og matdepartementet heter det till exempel i Norge. De noggranna och logiska tyskarna har lagt till konsumentskydd i det ösregnslånga namnet: Budesministerium für Ernährungen, Landwirtschaft und Verbraucherschut.

Den tyska noggrannheten vittnar om att man tar näringen på allvar. Namnet sänder en signal till dess utövare som handlar just om det LRF Jämtland efterlyser: Framtidstro. Dessutom är namnet inkluderande: Alla tyskar är konsumenter, och som sådana direkt berörda av lantbrukets sätt att producera.

I matimportens förlovade land Sverige vore en sådan koppling absurd. Här är det EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) – vegan och hård kritiker av svenskt lantbruk – som handhar konsumentfrågorna.

Landsbygdsdepartementet – Ministry for rural affairs – är kort, koncist och helt intetsägande. Men passande för ett land som också saknar en jordbrukspolitik värd namnet.

"Vore det för mycket begärt att Lantbrukarnas riksförbund ville göra valet 2014 till ett lantbruksval?", skriver Sven-Olov Lööv inför LRF:s start av valkampanjen med paneldebatt i veckan, där bland andra jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) finns med.