Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Icke godkänt, är betyget som tyvärr måste delas ut

Pisa är mer än ett lutande torn. Det är också namnet på ett lutande skolprojekt. Och det lutar allt mer och allt snabbare nedåt.

Annons

De svenska skoleleverna presterar allt sämre i matte, läsförståelse och naturvetenskap. Det har gått stadigt ned sedan 2009.

Och inte nog med det. Den svenska nivån ligger till och med mycket under genomsnittet för OECD-länderna. OECD är en förkortning för organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Man har till uppgift att bland annat göra sådana här jämförande studier mellan länderna. I Sverige var det 200 skolor som deltog med olika pappersprov.

Av de svenska eleverna är det pojkar och lågpresterande som tappar mest. Hur mycket elevernas bakgrund påverkar resultaten har också studerats. Här finns det inget att direkt haja till inför. Pisaundersökningen har jämfört skolresultat bland 15-åringar i 65 länder. Resultatet av undersökningen borde få fler än utbildningsminister Jan Björklund (FP) att sätta lunchmaten i halsen. Skrämmande på många sätt är resultatet. Och icke godkänt är betyget som borde delas ut till en skolpolitik som är på många sätt sämre än vad de flesta dysterkvistar från oppositionen hävdat. Pisaundersökningen är inte heller vilken undersökning som helst. Skolverket sätter stor tilltro till vad som presenteras och det borde också regeringen göra, i ännu högre grad.

Hur kunde det gå så här illa? Ja, de åtgärder som regeringen presenterat, och de är ändå många, har inte slagit igenom helt ännu. Men det räcker inte som förklaring. Det beror också på att lärarna generellt sett inte har tillräckligt hög kompetens. Som kår betraktad, men också individuellt. Resurserna har säkert också på något sett felprioriterats, dels från staten till kommunerna, men också från kommunerna till skolorna. Kanske handlar de dåliga resultaten också om att eleverna inte tar skolan på allvar. Det har visat sig genom att svenska elever ligger i topp när det gäller att komma för sent till lektionerna. Men också i att klassrumsklimatet är dåligt. Det är stökigt och högljutt och det säger ju sig självt att det är svårt att prestera bra då.

Nu är det ju inte så att vi vill ha en skola som i Sydkorea, som Stefan Löven föreslog. För där har eleverna inget liv förutom de superhårda studierna. Men, nog behövs en uppryckning av motivation och metoder, bland elever och lärare och politiker.