Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Inför mer fysisk aktivitet i skolan!

Annons

Larmrapporter om svenska barns och ungdomars tillstånd och prestationer haglar över oss: Pisa-undersökningarna visar att elevernas kunskaper i matematik, naturämnen och läsförståelse sjunker alltmera i internationell jämförelse.

Samtidigt ökar barnens kroppsvikt och deras kondition försämras.

Vetenskapliga studier visar att 60 minuters daglig fysisk aktivitet inte bara kan förbättra barnens kondition och minska deras övervikt, utan den kan även öka barnens kognitiva förmågor inklusive inlärning.

Fysisk aktivitet, särskilt aerob träning som löpning, längdskidåkning och cykling, stimulerar effektivt neuroplasticiteten i hjärnan, bl.a. bildning av nya nervceller och ökning av antalet kontaktpunkter (synapser) mellan nervceller.

Daglig fysisk aktivitet i skolan skulle ge mängder av vinster: högre akademiska, intellektuella och kreativa prestationer, minskad sjuklighet, högre livskvalitet samt miljarder kronor i minskade kostnader för sjukvård.

Det är i hjärnan som inlärningen sker. I skoldebatten diskuteras dock sällan hur man med den senaste hjärnforskningen som grund kan skapa de bästa förutsättningar för barnens hjärnor genom ökad fysisk aktivitet i skolan, så att inlärningen sker så smidigt och effektivt som möjligt.

Det är nu dags att fatta beslut om en timmes daglig fysisk aktivitet i den svenska skolan, något som rekommenderas av WHO, Nordiska ministerrådet och Livsmedelsverket (2013).

Många länder är redan i gång: Kanada rekommenderar minst 60 minuter dagligen av måttlig till hård aktivitet för 5–17 åringar, Storbritannien minst 60 minuter upp till flera timmar per dag för 5–18 åringar, Australien förordar minst 60 minuter dagligen för 5–12-åringar och USA mera än 60 minuter dagligen för 6–17 åringar.

Vi uppmanar därför ansvariga politiker och beslutsfattare att bestämma att:

1. Varje elev från förskolan t o m gymnasietiden på skoltid dagligen utövar minst 60 minuter fysisk aktivitet av måttlig till intensiv grad av i huvudsak aerob typ som löpning, cykling, skidåkning etc. Aktiviteten ska vara schemalagd, obligatorisk och lärarledd.

Anslå några 100 miljoner (en struntsumma i förhållande till vinsterna) till forskning inriktad på fysisk aktivitet inklusive motorikträning och dess effekter på inlärning av färdigheter i matematik, språk och naturvetenskap.

Hur ska fysisk aktivitet på bästa sätt ingå i skoldagen? Hur ska den doseras (tid på dagen, längd, ett pass om dagen, flera pass om dagen)? Hur ska den kombineras med olika akademiska ämnen?

Satsningen kommer att ge snabbt betydande resultat!

1. Studieresultaten i akademiska ämnen förbättras!

Forskare visade redan i slutet av 1900-talet att ökad tid för fysisk aktivitet i skolan inte försämrar utan snarare förbättrar prestationer i akademiska ämnen även om ökningen av tiden för fysisk aktivitet sker på bekostnad av dessa ämnen. Detta faktum har befästs internationellt gång på gång.

2. Under skoltiden får vi mera alerta och koncentrerade elever som samarbetar bättre med lärare och med varandra. Ordningen i klasserna kommer att förbättras. Följsamheten vad gäller lärarnas instruktioner kommer att öka. Flera studier visar barn som har koncentrationssvårigheter och svårigheter med matematik eller läsning får det största utbytet av fysisk aktivitet.

3. Vi kommer att få generationer av barn och senare vuxna som etablerat sunda mat- och motionsvanor med samma självklarhet som idag kännetecknar tandborstning.

4. Förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, flera typer av cancer, benbrott, Alzheimer etc. kommer att minska, vilket ger ökad livslängd och livskvalitet.

5. Sammanfattningsvis kommer barnen i Sverige att kunna inkassera utdelningen av våra satsningar på ökad fysisk aktivitet i skolan i form av högre akademiska, intellektuella och kreativa resurser och prestationer, högre livskvalitet, längre livslängd, mindre sjuklighet samt betydande antal miljarder kronor uteblivna kostnader för sjukvård.

Sannolikt kommer vi också att se förbättrade svenska idrottsprestationer. I ekonomiska termer, kommer också landets konkurrenskraft att återställas vad gäller kunskapsnivå, forskning och innovationer.

Ett utmärkt exempel på resultatet av ökad fysisk aktivitet i skolan är den senast publicerade rapporten från Bunkefloprojektet i Skåne.

Bunkefloprojektet är en interventionsstudie, där klasser under hela sin nioåriga skolgång i grundskolan fått ökad tid för ämnet idrott och hälsa från sedvanliga två lektioner på 45 min per vecka (kontrollklasser) till fem lektioner på 45 minuter per vecka (interventionsklasser).

Barn i behov av extra motorikträning fick ytterligare 60 minuter träning per vecka i interventionsklasserna. Kontroll- och interventionsklasserna var f ö jämförbara.

I slutet av årskurs 9 kunde man konstatera att i interventionsklasserna uppvisade bara 7 procent av elever motoriska brister, jämfört med hela 47 procent i kontrollklasserna. I interventionsklasserna uppfyllde 96 procent av eleverna målen, kraven för att läsa på gymnasiet, men bara 89 procent i kontrollklasserna. Det kan tilläggas att man fann positiv minskning av riskfaktorer vad gäller hjärt-kärlsjukdom hos barnen i interventionsklasserna.

Studien har också legat till grund för ett krav av ”ett övergripande politiskt beslut om garanterad rörelseträning för alla förskolebarn och att alla skolbarn skulle få minst 50 minuters daglig, schemalagd idrottsundervisning” framfört av företrädare för akademier och flera idrotter i Svenska Dagbladet (Brännpunkt, 2013-09-13). Någon reaktion från politiskt håll på detta krav har vi inte lyckats spåra.

Det är ställt utom allt tvivel att skolresultaten i akademiska ämnen som läsning, språk och matematik, kommer att förbättras av införandet av 60 minuters daglig obligatorisk fysisk aktivitet under skoltid.

Jan Björklund (FP), Ibrahim Baylan (S), riksdagsledamöter, Skolverket – erkänn att fysisk aktivitet är grundläggande för hälsa och inlärning under hela livet och verka för att ämnet ”Idrott och hälsa” blir ett kärnämne i svenska skolan som det motiveras, formuleras och föreslås av Institute of Medicine of the National Academies till USAs Utbildningsdepartement (maj 2013)!

Resultaten kommer inte att låta vänta på sig!

Fotnot: Artikeln är inspirerad av och bygger delvis på Daniel Sojkas examensarbete vid Umeå Universitet.

Daniel Sojka

lärare i förskola och förskoleklass

Peter Sojka

adjungerad professor, institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet, Östersund, överläkare, Östersunds Rehabcentrum

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel