Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen vill bygga olönsamma mobilmaster

Efter den massiva kritiken om bristande mobiltäckning kommer nu operatörernas löften om stora satsningar. Där det är lönsamt. Vem som ska resa de olönsamma masterna är fortfarande oklart.

– Det känns som att man försöker skjuta över problemet på kommunerna, säger regionrådet Robert Uitto (S).

Annons

I våras berättade Telia om sin storsatsning på mobil telefoni och bredband för 15 miljarder kronor. I dagarna är det dags för konkurrenterna Tele2 och Telenor som jobbar ihop under namnet Net4Mobility.

Deras planer är kända sedan en tid, men nu kommer bolagens offensiv. De vill att kommunerna sopar rent framför dörren genom att se till att det blir snabba handläggningar om bygglov för masterna. Smidigare hantering för snabbare utbyggnad, helt enkelt.

– Vi kommer att åka på en uppvaktningsturné, berättar presschefen för Tele2, Oliver Carrà.

– Vi vill göra stora satsningar men då behöver vi hjälp av kommunerna så att de är tillmötesgående i bygglovsprocessen. Det är rimligt att vi ska ansöka som vanligt men det är långa ledtider och därför kan politikerna prioritera och visa ledarskap när det gäller de här ärendena.

I en artikel från TT i måndags redovisas hur Telenor och Tele2 ska konkurrera med Telia och utöka täckningskapaciteten i norra Sverige. Jämtlands län kommer att få en ökning av den geografiska täckningen för 2G/4G på 88 procent. Norrbotten 242 procent och Västernorrland 100 procents ökning.

Men hur många fler basstationer det handlar om är hemligt. De bägge bolagen startar på en låg nivå i norra Sverige, men det är affärshemligheter hur många master det handlar om, menar Oliver Carrà. Går de från två till fyra, eller från fem till tio? Ingen får veta.

– Av konkurrensskäl kan vi inte gå ut med det. Men vi ska bli bättre än Telia i norra Sverige och nå en yttäckning på 90 procent.

De nya masterna byggs kommersiell. Det handlar alltså inte om täckning på landet där operatörerna inte tjänar in sina investeringar. Där sätter operatörerna i stället sin tro på den knytkalas-modell som visat sig fungera i Norge.

Tanken är exempelvis att kommunerna drar vägen till masten, ett kraftbolag drar fiber och operatören kommer på slutet och kan resa en mast utan att hela affären blir så dyr som den annars skulle ha blivit. Det blir så kallade samhällsmaster. Kostnaderna delas.

Regionförbundet har fått i uppdrag att lotsa fram dessa olönsamma master i länet, men regionrådet Robert Uitto (S) tror inte på dem. Han tycker att det handlar om att lägga all börda på kommunerna i stället för att staten ska ta ansvar.

– Jag tycker att man skjuter över ansvaret på kommunerna som redan i dag har problem med ekonomin. Det känns inte bra.

Det var för att säga detta som han hade bjudit in It-minister Anna-Karin Hatt (C) som har meddelat att hon inte kommer.

– Vi ska ha ett avstampsmöte om de här masterna 18 mars men jag tror att det bara kommer att visa vad vi redan anat. Att det här inte går ihop om vi inte får statliga pengar.

Annons