Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Ingenting är bara svart eller vitt"

Små barn kan inte prata men de förstår när någon berättar och förklarar.

För, oj, vad barn förstår! Många vuxna blir jätteförvånade när de upptäcker det. Själv känner jag det jättestarkt, säger Mona Hedström.

Tro på barn. De är kloka när de föds.

Annons

Det har kommit många mail efter artiklarna om förskolan, ett var från Mona Hedström.

Hej Ulla,

Jag läste din intressanta artikel om Maud Andersson och förskolan.

Jag blir glad att hon vågar stå över det som förväntas av henne att säga och istället våga stå för det hon anser. Hon månar om barnen och föräldrarna.

Jag är själv utbildad förskollärare men jobbar idag med ett koncept som heter Ömsesidig Respekt.

Det är en föreläsningsserie för föräldrar. Vi utgår inte från problem utan istället vill vi stärka föräldrarna att tro på sig själva och att precis som i alla andra roller som vi har, kan vi utvecklas.

En ökad medvetenhet, självinsikt och kunskap gör att vi kan låta vårt föräldraskap bli det som vi vill stå för och tror på.

Föräldrar behöver tro på sig själva.

Jag ska nu iväg och ha en föräldragrupp på hälsocentralen i Åre. Det är fantastiska möten med alla föräldrar och det ger oerhört mycket att se hur de stärks i sin roll.

Ibland hör jag - "behöver föräldrar gå en föräldrautbildning för att bli stärkta?"

En reflektion då är - Behöver en VD gå ledarskapsutbildningar för att bli stärkt i sin roll?

Var i ligger skillnaden?

Jag berättar gärna mer ifall du finner det intressant.

Ha en fin dag!

Med vänliga hälsningar

Mona Hedström

Klockan tio sätter vi oss med en kopp kaffe och en äggmacka på ett café. Korta och långa människor sitter och fikar en stund vid borden runt om oss innan de vandrar iväg igen. Det kallas att de är föräldralediga. Borde det inte heta att de är föräldraarbetande? Vi börjar prata om hur det är att vara ett barn.

BERÄTTA

– Tänk dig själv om du skulle komma till ett främmande land. Du kan inte prata och du vet inte hur allt fungerar där. Tänk om du bara skulle få korta kommandon, STOPP, NEJ, AJAJ men inga förklaringar varför, säger Mona. Vi hamnar på nya arenor då och då även när vi är vuxna. Golfbanan var ny för mig. Hur ska jag veta vad som gäller där? Ledarna där måste berätta det för mig.

När ett barn hamnar på en konsert, hemma hos farmor eller på biblioteket är det nya arenor. För ett barn är det nya saker överallt. Berätta och tro på att barnet förstår.

En förälder var så irriterad över barnet som kastade ut blöjorna som hon ville skulle ligga på en speciell hylla. Vänligt men bestämt berättade hon för barnet varför hon ville att blöjorna skulle ligga där. Tillsammans plockade de tillbaka dem. Jag har en jättestark känsla av att barn förstår fast de inte själv kan prata och många föräldrar blir jätteförvånande när de upptäcker att det fungerar, säger Mona.

– Sen gäller det att visa barnet tillit, backa tillbaka och ge barnet ansvar, då växer det. Det gäller att lugnt upprepa samma procedur om det behövs. Men det gäller att sätta en nivå som går att nå, både för dig och barnet.

Ingen cyklar ju på en enhjuling på en gång. Man börjar med en trehjuling. När barnet ska cykla på en med två hjul får man hålla i och springa bredvid en bit.

– Möter man ett barn med ömsesidig respekt stärker det självkänslan, säger Mona. Om man däremot av olika anledningar, kanske för att man kompenserar för ett eget dåligt samvete, när barnet växer upp och ständigt underlättar, curlar, så skyfflar man bort självkänslan.

Låt barnet dra pulkan uppför backen själv fast det tar tid.

GRÄNSER

– Det är inte snällt mot barn att vara otydlig, säger Mona. Det är synd om barn om ingen visar vad som förväntas av dem.

Som vuxna och som föräldrar behöver man ta ansvaret att resonera ihop sig vad som ska gälla för att alla ska trivas. En värdegrund.

Utifrån den sätter man gränser.

Föräldraskapet är ett komplext ledarskap och som med alla ledarroller så är det bra att fortsätta att utvecklas och reflektera även fast vi redan vet att vi är bra föräldrar. Och göra det på ett prestigelöst och ödmjukt sätt. Vi lär barn medvetet eller omedvetet strategier hur man ska hantera känslor eller konflikter. Man behöver som ledare eller förälder veta sin värdegrund och stå fast vid den. Ett barn kan inte suga på sin napp hela dagarna bara för att det vill det. Gränser ger trygghet, säger Mona.

DET EXTRA STEGET

Mona kommer tillbaka till det hela tiden när vi sitter och pratar: Det extra steget.

Barn reagerar och agerar hela tiden. Ibland trilskas det och är besvärligt. Då gäller det att som förälder ta det extra steget för att förstå vad som ligger bakom att barnet spottar ut korven, hackar sönder kakan, skriker eller kastar saker.

– Att inte döma direkt utan fundera, hur tänkte det nu? Barnet har ett behov och vill bli förstått. Jag tror på att stärka föräldrar i sin roll, säger Mona. Att börja prata och bli mer medveten INNAN man har problem.

HÄNSYN

Upp till cirka åtta månaders ålder tar ett barn väldigt stor plats i en familj. Men sen är faktiskt ALLA lika viktiga och alla får visa hänsyn. Som förälder har man också behov och alla ska trivas. Det är inte så att en förälder ska leka med lego med barnet hela tiden utan kan berätta att nu behöver jag dricka en kopp kaffe och läsa tidningen. Tydlighet och gränser igen, som förälder ska man inte utplåna sig.

– Ibland kan en vuxen föräldraledig känna sig understimulerad. Då tänker jag så här, säger Mona. Fundera på vad du helst skulle vilja fylla dagarna med tillsammans med ditt barn. Inte bara prioritera vad barnet behöver utan också dina behov. Barn kan anpassa sig, både barn OCH föräldrar ska trivas. Då bygger vi ett kitt emellan oss.

Men om föräldern vill sitta och kolla i datorn eller telefonen väldigt mycket?

Det tillhör väl vanlig vett och etikett. Om jag skulle sitta med min telefon hela tiden under tiden vi pratar nu, hur viktig skulle du känna dig då?

FÖRSKOLAN

Barn vill vara nära, bli sedda, bekräftade och bli älskade. Så visst känner jag stark oro för att små barn har långa dagar på förskolan. Det är svårt för dem att bli sedda när barngrupperna är stora.

Vardagen blir ju vad man gör den till. Alla våra val får konsekvenser så det gäller att fundera över vad vi vill prioritera, säger Mona

Barn är ju det viktigaste vi har och de behöver mer av oss vuxna, säger Mona. Det är en enormt viktig fråga. Det är allvar.

Monas halva äggmacka ligger kvar på bordet, hon glömde bort den för vi har pratat så mycket. Nu idag, lördag, får fler lyssna då Mona håller föredrag på den första Föräldramässan på Tingshuset.