Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Inhyrda polacker får slåss för sina löner

Några av alla de som var med och byggde Jämtkrafts kraftverk på Hissmofors var inhyrda polacker.
De fick för lite betalt enligt facket. 11,8 miljoner kronor fattas, påstår Byggnads.

Annons

14 juni är det dags för festlig invigning. Totalrenoveringen av Hissmofors är klar och lyftkranarna och betongbilarna som gick i skytteltrafik på botten av Indalsälven är borta.

När bygget drog i gång 2011 blev det genast stor uppmärksamhet kring villkor och löner för de inhyrda polackerna. För trots att NCC hade fått uppdraget att ansvara för Jämtkrafts miljardinvestering hade de i sin tur anlitat irländska Atlanco Rimec för att ta hand om bemanningen.

Atlanco Rimec är inte vilket företag som helst. Vart det än dyker upp följer tal om lönedumpning och skattefusk. Atlanco har funnits i Sverige i många år, på stora byggen av allt från vägtunnlar till fabriker och kraftstationer. Runt om i Europa har det varit samma sak; kärnkraftverk, tunnelbanor - och konflikter.

Nyligen dömde Kammarrätten bolaget att betala 11 miljoner kronor i restskatt. Atlanco Rimec har bestridit avgiften i varje instans.

De polska betong- och träarbetarna som kom till Jämtland bodde i logement på Frösö Park och gick i skift på Hissmofors. En av dem beskrev sin situation som ohållbar; "vi är en massa isolerade män som dricker för mycket", sa han.

Hans kontrakt lovade en minimilön på 9,60 Euro i timmen. Men lönebeskedet visade att Atlanco Rimec drog av för skatter och sociala avgifter, helt i strid med svenska regler.

En polsk träarbetare på förläggningen visade sitt lönebesked - 12 000 kronor en vanlig månad. Trots allt mer än vad han fick hemma.

Nu har bygget av kraftverket blivit ett fall för Arbetsdomstolen. Byggarbetarna fick 11,8 miljoner kronor för lite i lön, menar Byggnads som har stämt Atlanco Rimec, bland annat för att de betalade ut tidlön i stället för ackordlön.

– De har inte heller fått semesterersättning, ingen sjukersättning, om jobbet var inställt för att det var för kallt fick de inget alls och OB-tillägget var fel, säger avtalssekreterare Timo Anttila.

Den stora klumpsumma som bemanningsföretaget drog av, nästan hälften av lönen, är däremot inte ett fall för Arbetsdomstolen.

De sociala avgifterna, arbetsgivaravgifterna, betalade Atlanco Rimec in till Skatteverket när bygget redan hade kommit i gång och företagets beteende ifrågasattes. Men enligt deras rubrik på avdraget lät de med andra ord personalen stå för kostnaden.

NCC gjorde en kontroll och Ove Mårtensson vid företaget gick igenom flera lönebesked.

– Vi konfronterade dem med de här avdragen och man kan tycka vad man vill om dem men vi kunde inte se att de hade gjort något fel, säger han.

Och när det gäller lönen håller han inte med Byggnads om att det var ackordlön som var avtalad.

Sedan Atlanco Rimec lämnade Krokom har de låtit höra tala om sig i Holland. Där är det schablonavdraget som ifrågasätts sedan det visat sig att de portugisiska byggjobbarna betalar 1000 Euro i månaden för logement i en rivningskåk.