Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

INSÄNDARE: Det känns trångt på Storsjö Strand

Jag tar en promenad och stannar till vid Stora kyrkan. Solen sveper sina eftermiddagsstrålar över bygden.  Jag njuter av vyerna över Storsjön, Frösön och Oviksfjällen.

Promenaden går ner mot Storsjön och jag viker av efter Strandgatan förbi det vackra Tullhuset med sin park. När jag ser framåt känner jag en krampaktig känsla i mitt bröst. Jag tycks komma in i skuggig dal. Solens strålar når inte ner mot gatan. Det skyms av hus med fyra–fem, kanske sex våningar.

Jag blir nästan förlamad vid åsynen av detta byggnadskomplex på Storsjö Strand, instängt mellan järnvägen och Storsjön. Yta har tagits för att en väg ska kunna dras efter stranden, och går man in mellan husen känns det trångt.

Det som är av vikt och värde för en stad är rymd, luft och ljus. Det måste eftersträvas och tas med när bebyggelse planeras. Nu är tankarna på gång vad det gäller busstorgets ombyggnad. Vad kommer att bli kvar av utrymme luft och ljus och tillfredsställelse?

Varför upplever vi och värdesätter fjällen som vi gör? Kan inte sägas nog mycket. Där finns ju rymd, ljus och luft.

Jag vill säga till arkitekter och planerare av olika slag, tänk en gång, ja minst två gånger. Det som görs går inte göras ogjort. Facit i hand kan bli ett beskt piller.

 Sven Näslund

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel