
Den pågående coronapandemin har skakat om det politiska etablissemanget i grunden.
Insiktsfulla politiska ledare har insett att de höga dödstalen på särskilda boenden, till stor del är resultatet av 30 års besparingar inom äldreomsorgen. Politiker pratar i dag öppet i medierna om att besparingarna inom vård och omsorg drivits för långt.
Att det inte är ännu värre beror på de heroiska insatser som vård- och omsorgspersonal, med risk för eget liv och hälsa svarat för.
I Krokoms kommun är den politiska ledningen bekymrad över en åldrande befolkning med stora framtida vårdbehov. Pensionärsorganisationerna har vid upprepade tillfällen framfört, att om äldres hälsa ska bli bättre i framtiden så behöver kommunen satsa på oss nu.
Det har vi aldrig fått något gehör för.
Kommunens ledning tror att lösningen är fortsatta besparingar och neddragningar på äldre och handikappade.
Som en konsekvens av pandemin så har kommunstyrelsen 19 maj i år sett över de kommunala bidragen till föreningar och organisationer.
Vid sammanträdet beslutade en oenig kommunstyrelse att inte betala ut aktivitetsbidrag till handikappföreningar och pensionärsföreningar under 2020. Eftersom det bara var dessa föreningar som, så vitt vi vet, inte får behålla aktivitetsbidragen, så handlar det inte bara om fortsatta besparingar på handikappade och äldre utan om ren diskriminering.
Örjan Persson, PRO Krokom
Tage Jonsson, PRO Offerdal-Alsen
Nils-Erik Eriksson, PRO Föllinge-Laxsjö-Hotagen