Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Svårt att förstå varför man tömt rådhuskomplexet

I media har kommunföreträdare förmedlat att rådhuskomplexet är kraftigt fukt- och mögelskadat och att det är hälsovådligt att vistas i lokalerna.

Man grundar tydligen detta på utredningar som AK-konsult gjorde första halvåret 2015 om inomhusmiljön.

– För många medarbetare har haft hälsoproblem i lokalerna (14 oktober 2015)

Jag har tillbringat 13 år av mitt arbetsliv i dessa hus utan att känna av den, som det verkar, katastrofala arbetsmiljön (i alla fall inte sedan rökning förbjöds inomhus på 1990-talet).

Inte heller har någon jag arbetat med berättat att man haft problem beroende på inomhusmiljön. Efter att också ha läst utredningarna är det för mig svårt att förstå att man tömt fem byggnader (B–F) med sammanlagt mer än 250 kontorsrum och låtit dem stå tomma utan åtgärd i nu mer än fyra år.

Planerad rivning av rådhusets tomma hus avbryts: ”Vi måste diskutera hur vi löser rådhuskvarterets framtid” (7 oktober)

Det finns ingenting i utredningarna som säger att husen måste evakueras och inte heller att de bör rivas. Om man läser rapporterna för samtliga byggnader ser man att de konstaterade bristerna relaterade till fukt och mögel inte alls är särskilt omfattande.

Inledningsvis konstateras i rapporterna att i slutet på 2014 gjordes en arbetsmiljöenkät (YMK-enkät) som inte påvisade något alarmerande: ”Det som främst framkom var klagomål på skiftande (höga/låga) temperaturer i vissa utrymmen, samt lokala avvikande lukter.”

En YMK-enkät besvaras av samtliga som vistas i de berörda lokalerna. Resultatet av en sådan enkät brukar av Anders Kumlin (AK-konsult) anges som den säkraste indikationen på eventuella miljöproblem. Han säger också att forskningen inte kunnat påvisa några säkra samband mellan emissioner och hälsoeffekter. Detta anges också mer eller mindre tydligt i utredningsrapporterna.

De konstaterade bristerna i de hus som angetts vara mest skadade (hus B, C och D) är i huvudsak kopplade till otätheter runt fönster och fuktskadade fönsterbrädor.

Man redovisar också ”förhöjda emissionsvärden” från vissa golvytor. Mätningarna av emissioner ger motstridiga resultat beroende på mätmetod och i vissa fall anges att man får ”höga/felaktiga” värden. Dessutom påtalas att städningen generellt är bristfällig…

Bertil Åsén

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel