Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Tänk, när det fanns beredskapslager i bergrum och nedlagda gruvor!

 
Coronaviruset
Visa alla artiklar

Var blev du av ljuva 90-tal? När det fanns beredskapslager i bergrum och nedlagda gruvor.

Från 1995 och tio år framåt var jag redaktör för en publikation som hette Studenthandboken. Den trycktes i stor mängd och lagerhölls av ett företag i Stockholmstrakten som vi kan kalla Distributören.

Man gömmer inte en upplaga på 250 000 böcker i handflatan, så i avvaktan på utskick förvarades den där det fanns plats. Kanske i någon gruvgång eller i ett bergrum någonstans i Sverige?

Distributören ansvarade också, fick jag veta, för lagerhållningen av det mesta vårt land skulle kunna behöva om det blev ofärdstid. Var lagren fanns var naturligtvis en väl förborgad hemlighet, men det gavs exempel på vad som fanns.

Det var till exempel de klassiska konservburkarna med ärtsoppa och leverpastej, men det fanns också sådant som kunde ha större betydelse över tid.

Cyklar och kärror, sängar och madrasser, lakan och filtar, kängor och stövlar, rockar och overaller, plasthandskar och munskydd, plåster och gasbindor, gas- och andningsmasker. Kan-vara-bra-att-ha-saker med andra ord.

Men Sverige hade inte varit i krig på över 150 år. Något coronavirus var ännu inte upptäckt. Varför behålla allt det där gamla skräpet? Just så tror jag att de ytterst ansvariga resonerade. Puts väck med alltihop – och här står man nu utan andningsmasker och plasthandskar och annat som hade kunnat göra sjukvården i dag handlingskraftig.

Jag såg ju aldrig de här gömda tingestarna, men fann ingen anledning att betvivla sanningshalten i det som Distributören berättade

Det är inte utan att man får en association till slutklämmen i prins Hamlets berömda monolog ”Att vara eller icke vara”:

”Så går beslutsamhetens friska hy i eftertankens kranka blekhet över, och företag av märg och eftertryck vid denna tanke slinta ur sin bana och mista namnet handling”.

Inga-Lill Cliffoord

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel