Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Integrationen kräver konstruktiv debatt

Att Sverige får många ny medborgare genom ökad integration innebär utmaningar. Men det finns inget verkligt alternativ till att fortsätta föra en konstruktiv debatt.

Annons

Diskussionen om integration har mer eller mindre pågått konstant under valrörelsen, där den blev ovanligt högt rankad som valfråga. Den fortsatte efter Sverigedemokraternas valframgång och dominerar nu i eftervalsanalyser. Migrationsverket har steg för steg publicerat högre siffror för flyktingmottagande och räknar nu på att 75 000 – 89 000 människor kommer söka asyl i Sverige under 2014. Många kommuner protesterar mot utvecklingen, de har enligt sina politiker inga resurser och inga bostäder. En väljargrupp håller med dem och uttryckte det genom att rösta på det parti som går till val på att stänga gränserna.

Det är ett faktum att förändringar i samhället innebär utmaningar, oavsett hur dessa ser ut. Situationer förändras, nya resurser krävs. I Sverige har nya medborgare svårast i OECD att komma in på arbetsmarknaden jämfört med infödda. Det är, kombinerat med bostadspolitiken och resurserna för migrationsverkets byråkrati, den största utmaningen med att vårt mottagande är högt.  

Samtidigt lyckas vi inte med att tillräckligt ofta tala klarspråk om alternativet. FN har regelverk kring asylskäl. Har en människa som flyr skäl nog att få asyl ska de få det. Vi kan inte bestämma vilka som väljer att söka asyl just här, men när så händer vore det fel att neka. Alternativet för dessa människor är krig. Inte lite sämre levnadsstandard och ni kan väl åka hem igen och bita ihop utan fullt krig. Där människor mördas på öppen gata. Att neka den som har tydliga asylskäl finns vore att bryta med en viktig del av vår självbild.

Stängda gränser och brott mot asylrätten är alltså inget alternativ av både moraliska och juridiska skäl. I stället måste vi ta nya grepp kring de utmaningar som finns. No Quick Fix är titeln på en ny rapport av Henrik Emilsson vid Malmö högskola för Migration Policy Institute och Internationella arbetsorganisationen ILO. Emilsson konstaterar, som titeln antyder, att Sverige saknar en enkel reform för att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden. Vi har provat etableringslotsar men inga tydliga positiva effekter har kunnat bevisas. Instegs- och nystartsjobb är subventionerade anställningar som inte heller riktigt gett det efterfrågade lyftet.

Diskussionen och forskningen måste fortsätta kring vad som faktiskt skulle kunna förbättra läget.

En viktig ledtråd fanns i ett reportage i Aftonbladet om syrienflyktingar. En välutbildad grupp som inget hellre vill än att börja arbeta, men bara det faktumet att det tar över ett år att få ett personnummer blockerar allt annat. Svensk integrationspolitik behöver fortsätta förbättras, och att byråkratin då åtminstone inte ska börja med att förhindra all integration för nyanlända borde vara självklart.